Enligt forskare är svensk sjukvård sämst på att prata med sina patienter. Foto: COLORBOX
Enligt forskare är svensk sjukvård sämst på att prata med sina patienter. Foto: COLORBOX

Forskare: "Sverige är sämst på att prata med patienterna"

Publicerad

Sverige är sämst på att kommunicera med patienter.

Det visar en studie som amerikanska forskare gjort på jämförbara OECD-länder.

– Det fungerar för det mesta bra i vårdögonblicket, på sjukhuset. Men så fort vi har kommit därifrån fungerar det inte, säger politikern Thorbjörn Larsson.

Sverige är sämst av OECD-länderna på att kommunicera med patienter. Det visar en undersökning som den amerikanska stiftelsen Commonwealth Fund gör varje år.

Färre än 60 procent av de svenska patienterna upplever att vårdpersonalen känner till viktig information om deras medicinska historia. I de andra länderna ligger siffran på 80 procent.

Svenska patienter: "Svårt att komma fram"

Svenska patienter tycker också det är svårt att komma fram till sitt sjukhus.

"Undersökningen visar bland annat att patienter i Sverige upplever en sämre tillgänglighet jämfört med andra länder. Av de svarande i Sverige anger 70 procent att de fick tid hos läkare eller sjuksköterska inom sju dagar, jämfört med 80 procent eller mer i de flesta andra länder", skriver Myndigheten för vårdanalys i en sammanfattning av studien "Vården ur befolkningens perspektiv 2016". 

Thorbjörn Larsson är landstingspolitiker för KD och har bland annat jobbat som direktor för Ersta diakoni och vd för Vårdalstiftelsen som stöttade forskning kring vårdområdet.

Det fungerar för det mesta bra i vårdögonblicket. Men så fort vi har kommit därifrån fungerar det inte

Han har funderat mycket på hur dåligt kommunikationen fungerar inom vården, och menar att området är mer eller mindre outforskat.

– Personalen inom vården vill väl, och det fungerar för det mesta bra i vårdögonblicket, på sjukhuset. Men så fort vi har kommit därifrån fungerar det inte. Vården är ”provided driven”, det är ett system som producerar sjukvård, inte en relation, säger Thorbjörn Larsson.

"Kommunikationen är gammaldags"

Samtidigt som vi i vardagslivet kommunicerar via många olika plattformar – fortsätter vården på samma sätt som man alltid har gjort.

– Om man tittar på kommunikationen så är den väldigt gammaldags. När jag har tagit ett prov kan jag få ett pappersbrev där det står att jag ska bli uppringd nästkommande fredag mellan 9 och 13. Om jag inte sitter på pass då, så får jag inte veta något, säger Thorbjörn Larsson.

Kommunikation i vården borde bli en valfråga, menar Thorbjörn Larsson, landstingspolitiker för KD som haft flera tunga chefsjobb inom vården.Foto: PRIVAT

Han beskriver ett sjukhus i Kalifornien där patienten har tillgång till alla sina data online och ser provsvaret i samma sekund som läkaren gör det.

– Det där är fråga om olika synsätt. Vem äger mina data? Traditionellt sett ser läkarna på journalerna som arbetsinstrument: ”Patienten förstår ändå inte”. Det tycker jag bara är nonsens, säger Thorbjörn Larsson.

Vården fungerar bättre med pålästa patienter

Han tror inte att it-revolutionen som pågår i resten av samhället kommer att påverka vården

– Är det inte en maktfråga? Jag som patient ska inte ha någon makt. I grunden har sjukvården ett mycket hierarkiskt perspektiv. De som står lägst är du och jag.

 

Oftast behöver man inte gipsa ett ben eller göra en ballongsprängning

 

Forskning visar att vården funkar bättre med pålästa patienter och i samarbete. På sikt tror Thorbjörn Larsson att tillgången till e-hälsotjänster kommer att öppna upp vården.

– Oftast behöver man inte gipsa ett ben eller göra en ballongsprängning, utan vill ha råd. I ditt fall handlade det ju om riktigt allvarliga saker. 

Kvinnokliniken har inte resurser för att kontakta oss patienter när provsvaren blir sena, det säger Jessica Wixell Callmer, tf verksamhetschef för kvinnosjukvården i Malmö.Foto: Maria Rydhagen

Jessica Wixell Callmer är tf verksamhetschef för kvinnosjukvården i Malmö och Lund – alltså den som är ansvarig för vården som jag fick.

Om man misstänker malignitet så har läkaren naturligtvis koll

Att mitt första cellprov tog 13 veckor i stället för 8, det kan kvinnosjukvården inte göra något åt eftersom testerna utförs utanför huset.

– Det är väldigt många remisser som kommer in från screeningar av cellprov. Det stämmer i din tidsperiod att man inte hade säkrat upp för att kunna analysera tagna prover under sommartid och liknande. Det blev en delay, säger hon.

Verksamhetschefen: Vi har inte resurser att meddela om svaren är försenade

Hon tror inte att jag eller andra patienter någonsin kommer att få ett meddelande om sådana förseningar. 

– Det har vi ingen generell rutin för att göra. Det är så pass resurskrävande. Vi får så otroligt mycket remisser, så det skulle vi inte kunna hantera, säger hon och fortsätter: 

– Sedan beror det på diagnos. Om man misstänker malignitet så har läkaren naturligtvis koll.

Nytt system för att ta emot provsvar

Det HAR gjorts förbättringar, menar hon.

– Vi ändrade organisationen precis i den vevan som du beskriver. Från januari 2016 införde vi en remiss- och bokningscentral. Vi säkrade upp remisshanteringen och har få personer som granskar dem, vilket ger kontinuitet, säger hon.

Att ha en genomskinlig journal där patienten själv kan se när provsvaret är klart – det tror hon inte på.

– Kan du se ett provsvar måste du kunna tolka det. Det är ingen nytta med att se ett provsvar om du inte förstår. Innan en specialist har sett provsvaret och gjort en bedömning, tror jag inte att patienten ska se det. En specialist kan komma till slutsatsen att ”det är inget konstigt”. Men om du googlar runt kan det verka allvarligt, säger hon.

"Alla vill inte skylta med det"

Sms från läkare till patient är hon också tveksam till.

– Vi kan inte förlita oss på sms och alla vill inte ha provsvar så, där alla kommer åt. Särskilt i kvinnosjukvården är det speciellt – alla vill inte skylta med det. Det är viktigt att vi skyddar våra patienter, säger hon.

Foto: PRIVAT

Monica Winge är sjuksköterska och doktor i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet – och hon ser it-systemen som en stor del av vårdens dåliga kommunikation.

– Ta till exempel när man skriver in en patient. Läkaren ställer frågor och skriver in. Sedan kan en sjuksköterska fråga ungefär samma saker, men det läggs in i olika delar av journalsystemet, säger hon.

Varför blir det så?

– Det är koordinationen som brister. Vårdcentral, sjukhus och hemtjänst utför olika vårdåtgärder. Resultat från en undersökning finns inte tillgängligt, trots att man som vårdpersonal borde känna till det. Det är ofta patienten själv som får informera: "Jag var där och tog prover, kan du kontrollera dem?", säger hon.

Jag fick vänta väldigt länge på provsvar. För mig hade det varit okej om vården skickat ett sms – hellre än att gå och vänta. Skulle det gå?

– Det tror jag inte att Datainspektionen skulle gå med på. Man måste ha kontroll över vem som får informationen. Samma gäller för e-post. Boka tid via sms går, men vårddokumentation om en enskild patient kräver ordning och reda, säger hon.

Sverige var tidiga med it i vården vilket paradoxalt nog betyder att vi nu ligger efter.

– Vi sitter fast i för många och för gamla it-system. Samtidigt ser man hur länder i Afrika utvecklar molntjänster på en gång och verkligen tittar över processerna: Hur kan vi jobba bättre?

Idealet är, menar Monica Winge, en patientcentrerad och koordinerad information inom vård och omsorg.

– Det har lyfts och diskuterats i minst 20 år. Det är först nu det börjar hända något, men det handlar nog tyvärr om minst tio år innan det blir verklighet.

 

Läsarnas berättelser om kommunikation med vården

"Fick min livmoder och livmoderhals borttagen, lite innan jag fyllde 60. Har sedan dess fått årliga kallelser, från min vårdcentral, för cancerprov i livmoderhalsen. Har ringt ett antal gånger och försökt avboka. Där de tar proverna finns endast en telefonsvarare, som intelligent nog inte kan ta emot meddelanden, utan bara läser upp mottagningstider. Jag har då kontaktat mottagningen på vårdcentralen och de har varit fulla av förståelse, över att jag inte ska lämna några prover. Trots detta har kallelserna fortsatt komma."

Eva

 

"Byt jobb, du kommer bli blind. Så sa en läkare till mig för 13 år sedan. Är jag blind idag? Jag levde på, gjorde en enklare operation och bokades på årliga återbesök.

Skulle jag våga fråga om jag verkligen skulle bli blind? Eller var jag dum som ifrågasatte? 

Vården går på knäna. Men det ger ingen rätt att ge dålig service till dem som behöver hjälp. Att ge vård är inte bara att ge en diagnos. En människa behöver också vårdas, omvårdas för att vara frisk och läka."

Sebastian

 

"Jag själv är både patient och anställd inom vården. Jag kan säga att vårdpersonalen gör så gott de kan men det sker för många misstag och det är misstagen som kostar oss onödiga pengar. Kanske ska man lyssna mer på dem som jobbar på golvet inom vården och inte de som är längst upp och politikerna?"

Johanna

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag