När två skolor i Östra Göinge införde arabiska efter elevernas önskemål ledde det till kritik från föräldrar. Obs! Arkivbild.
När två skolor i Östra Göinge införde arabiska efter elevernas önskemål ledde det till kritik från föräldrar. Obs! Arkivbild.

Föräldrar rasar mot arabiskalektioner

Publicerad

När rektorn på Kviingeskolan och Västerskolan lyssnade på elevernas önskan om att lära sig arabiska och införde det som elevens val, lät kritiken från föräldrarna inte vänta på sig.

– Någon har skrivit "om mina barn hade gått där hade jag velat bränna ner skolan". För mig är det en chock att man för den här typen av diskussioner i sociala medier, säger rektorn Catharina Rooth.

Efter att flera unga elever på Kviingeskolan och Västerskolan i Östra Göinge uttryckte en önskan om att få lära sig arabiska för att kunna prata med sina nyanlända klasskompisar bestämde sig rektorn Catharina Rooth för att införa språket som elevens val från årskurs 3. I början av veckan gick informationen ut till elevernas föräldrar och då uppstod en hätsk och kritisk diskussion gällande förslaget på sociala medier. I en av trådarna skriver flera vuxna att de vägrar att låta barnen lära sig arabiska, rapporterar Kristianstadsbladet.

Enligt den information som rektor Catharina Rooth har tagit del av stämmer det att tonen har varit hård på Facebook.

– Någon har skrivit "om mina barn hade gått där hade jag velat bränna ner skolan", säger Catharina Rooth. För mig är det en chock att man för den här typen av diskussioner i sociala medier.

Skriftlig kritik

Catharina Roth har också mottagit skriftlig negativ kritik från en förälder och pratat med flera föräldrar som ifrågasatt att man infört arabiska som elevens val.

För Catharina Roth handlar det om att möta elevernas önskan. Och är det minst 3-4 elever som visar intresse så blir det en grupp.

– Jag tycker det är otroligt spännande att de har den här önskan, säger hon.

Kviingeskolan har tidigare utmålats som ett exempel på en skola där integrationen fungerat bra och migrationsminister Tobias Billström har lovprisat arbetet man utfört.

– Jag blir ledsen och besviken över föräldrarnas reaktioner, utifrån allt arbete vi lägger. Vi har haft ett fantastiskt mottagande av nyanlända elever och barnen har velat kommunicera med dem, säger hon.

Malin Forsberg
Malin Forsberg

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida