Charlotte, 10, föddes men fick ingen nationalitet alls. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTENCharlotte, 10, föddes men fick ingen nationalitet alls. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Charlotte, 10, föddes men fick ingen nationalitet alls. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Flickan har bott ett decennium i Sverige som statslös. I april fick hon veta att hon ska utvisas. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTENFlickan har bott ett decennium i Sverige som statslös. I april fick hon veta att hon ska utvisas. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Flickan har bott ett decennium i Sverige som statslös. I april fick hon veta att hon ska utvisas.  Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

Föddes utan medborgarskap – nu ska Charlotte, 10, utvisas

Publicerad

En kall vintermorgon föds en flicka i södra Sverige.

På kvinnokliniken ligger andra nyfödda, lika små som hon.

De registreras som svenskar – hon får ingen nationalitet alls.

Tio år senare. 

Ljudet från studenter som visslar och tjuter hörs från långt håll.

De yngre barnen lyssnar nyfiket medan de förbereder sig inför en av de sista skoldagarna före sommarlovet.

En av dem är Charlotte som nästa termin ska gå i femte klass. Om hon får vara kvar i sitt födelseland.

Flickan har bott ett decennium i Sverige som statslös. I april fick hon veta att hon ska utvisas.

– Jag vill inte lämna landet, för jag vet inte hur det är där de vill skicka oss. Där känner jag ingen, säger hon.

Charlottes klassfoto.Foto: JENS CHRISTIAN

Fler föds utan medborgarskap

Charlotte är en av ett växande antal Sverigefödda barn som saknar medborgarskap

För bara ett år sedan ansågs hon varken vara svensk eller från det land som hennes föräldrar kom från i slutet på 1990-talet.

Tioåringen har aldrig varit utomlands, hon går i skolan och dansar på fritiden men har inte samma rättigheter som jämnåriga svenska medborgare.

Två gånger har föräldrarna ansökt om uppehållstillstånd och att barnen, dottern och hennes tre år yngre bror, ska bli medborgare i det land där de fötts och vuxit upp i.

Men de har fått negativt besked.

Länge levde familjen som gömda. De senaste åren har de dock levt öppet som asylsökande. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

Länge levde familjen som gömda. De senaste åren har de dock levt öppet som asylsökande. De arbetar, betalar skatt och hyra i en andrahandslägenhet.

– Men strunta i oss föräldrar. Det här handlar om barn. Charlotte är född här, integrerad i sitt land. Det känns som att man straffar henne för att komma åt oss vuxna, säger pappan Edgar.

Charlottes föräldrar försörjer sig på att städa åt välbeställda svenskar i Malmöområden där höginkomsttagare bor. De har aldrig fått socialbidrag eller barnbidrag.

Ett tag hade de tjugo klienter som de städade hos varje vecka.

– Vi vande oss vid livet som gömda, säger Edgar. Vi lärde oss att leva för dagen och behålla lugnet, för att barnen inte ska bli negativt påverkade. Vi ville inte att de skulle betala priset för våra livsval.

Samtidigt säger han att livet som gömd i längden ändå bryter ner människor. När barnens mormor dog i föräldrarnas hemland kunde de inte gå på begravningen.

– Det svåra är att aldrig kunna vara säker på om det är här vår framtid finns. Att inte kunna skriva in barnen på alla aktiviteter för att de saknar de fyra sista siffrorna, säger pappan.

Enligt Migrationsverket kommer antalet Sverigefödda, papperslösa barn att växa i framtiden.Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

Enligt Migrationsverket kommer antalet Sverigefödda, papperslösa barn att växa i framtiden.

– Så är det ju, med de stora mängder som kom 2015. Procentuellt är det inte fler som får avslag, men antalet är fler än tidigare, säger Sverker Spaak som är ansvarig för Migrationsverkets återvändandeprocess.

Omkring 35 000 asylsökande kommer att få avslag de närmaste åren. Ungefär 8 300 förväntas avvika i år. Enligt Sverker Spaak ska Migrationsverket ta hänsyn till barns anknytning.

– Men vi har en väldigt restriktiv asyllagstiftning nu. Det vi ser är också att barnen ska ha rätt till sina föräldrar, och då inte nödvändigtvis i Sverige.

Fick ett medborgarskap först i år

När beslutet kom om att Charlottes familj ska utvisas påbörjades försök att ge henne medborgarskap i det land som föräldrarna kom ifrån.

Pappersarbetet dröjde ungefär ett år.

I Sverige definieras medborgarskapet till stor del av blodsband. Man kan ärva sin nationalitet.

Barn som föds här får inte automatiskt svenskt medborgarskap. Om föräldrarna är medborgare i ett land utanför EU måste de ansöka om uppehållstillstånd för det nyfödda barnet. 

Om de är svenskar spelar det dock ingen roll, barnet får svenskt medborgarskap automatiskt. I 33 länder blir i stället de som föds inom landets gränser medborgare i födelselandet. Så fungerar det exempelvis i Kanada, USA och Brasilien.

För två år sedan gjordes flera regeländringar i den svenska medborgarskapslagen, efter att en stor utredning presenterats för regeringen. Utredningen föreslog bland annat att barn som föds i Sverige automatiskt ska få svenskt medborgarskap, om en av föräldrarna är folkbokförd i landet sedan fem år. Det förslaget genomfördes dock inte.

När justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) får höra om Charlottes fall säger han spontant att det är en väldigt svår situation.Foto: HENRIK JANSSON

När justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) får höra om Charlottes fall säger han spontant att det är en väldigt svår situation.

– Samtidigt måste jag säga det här är föräldrarnas val som går ut över barnet. Från regeringen och riksdagens sida måste vi hålla på de regler som finns. När personer får avslag måste de lämna landet.

I dag finns inga planer på regeländringar i medborgarskapslagen som gör det enklare för papperslösa barn födda i landet att bli svenskar.

– Det vore konstigt om flickan hade fått rätt att stanna men inte föräldrarna. Vi kan inte skapa ett starkt incitament för folk att gömma sig och veta att de kan få stanna till följd av en sådan regel. Risken är att fler barn hamnar i hennes situation i så fall, säger ministern.

Är inte risken att barn straffas för att deras föräldrar, vuxna människor, inte utvisats?

– Vi måste alltid tänka på alternativet. Vi skulle kunna ha hundratusentals människor som lever i Sverige utan uppehållstillstånd. Många utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare. Skuggsamhället kan vi inte acceptera.

Vad säger det om synen på svenskhet, att man kan vara född och uppvuxen i Sverige utan att betraktas som svensk?

– Det räcker inte att vara född och uppväxt här. Man måste ha uppehållstillstånd i Sverige. Annars är man inte en del av Sverige utan av sitt tidigare hemland.

Charlottes pappa Edgar kom till Sverige från ett sydamerikanskt land 1999 för att ta hand om sin mamma, som har svenskt medborgarskap och bott i Sverige i 30 år. Åtta år senare föddes Charlotte.Foto: JENS CHRISTIAN

Kom från Sydamerika 1999

Charlottes pappa Edgar kom till Sverige från ett sydamerikanskt land 1999 för att ta hand om sin mamma, som har svenskt medborgarskap och bott i Sverige i 30 år.

Åtta år senare föddes Charlotte.

Pappan ansökte om uppehållstillstånd 2010 men myndigheterna beslutade att familjen skulle utvisas. Då gömde sig familjen tills fallet preskriberades fyra år senare.

I dag upplever Edgar att familjen straffas för att den tidigare levde gömd.

För Migrationsverket är det anmärkningsvärt att familjen inte ansökte om uppehållstillstånd förrän Charlotte var tre år gammal. Charlottes föräldrar säger att de inte vågade ansöka innan, av rädsla för att bli utvisade.

– Jag tycker det är märkligt att människor som varken är födda eller växt upp i Sverige får stanna medan Charlotte tvingas härifrån, säger Edgar.

Jämfört med de länder dit många utvisas i dag är ditt hemland tryggt.

– I jämförelse med krigsområden ja. Men mina barns framtid påverkas negativt ändå. Vi kommer självklart att kämpa vidare oavsett. Men återigen, det här handlar om barnen, säger pappan.

– Myndigheterna vill hindra Charlotte från ett liv i landet där hon är född och uppvuxen. Klassamhället är starkt i mitt hemland. Så fort vi landar där faller barnen långt ner i samhällsstegen.

Det kan uppfattas som att du utnyttjar barnen för att kritisera Migrationsverket.

– Jag fick barn efter att ha bott här i nästan ett decennium, utan att ligga samhället till last. Nu vill jag visa min dotter, som är den som påverkas mest, att vi lyssnar på henne. Det känns som att myndigheterna kör över henne. Varför lyssnar ingen på Charlotte? 

Efter skolan går Charlotte på Streetdance tillsammans med vännerna. Ibland brukar de sova över hos varandra och åka på utflykt tillsammans.Foto: JENS CHRISTIAN

Ute i den grönskande sommaren går Charlotte med hunden Snövit, en tvåårig malteser som skuttar omkring vid hennes fötter.

Tioåringen ska snart till skolan. Hon berättar att hon brukar leka sandpjätt med kompisarna. Att hennes favoritämne är matematik.

Efter skolan går hon på Streetdance tillsammans med vännerna. Ibland brukar de sova över hos varandra och åka på utflykt tillsammans.

Vad är Sverige för dig?

– Det är kul att åka till typ Ystad. Och till Tomelilla, för där finns ett badhus med karuseller och många saker man kan göra. Och naturen är faktiskt fin, säger Charlotte.

Varför vill du inte flytta?

– För att jag alltid har bott här. Jag har alltid varit tillsammans med mina bästa vänner. Amanda och Nova går i min klass. Mimmi går i min parallellklass.

Vad känner du inför att du kanske måste lämna Sverige ändå?

– Jag känner mig ledsen. Jag vill inte glömma mina vänner.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag