Linnea, 16, märkte aldrig att hon var gravid. Det hon trodde var magproblem visade sig vara sonen Karl. Foto: PrivatLinnea, 16, märkte aldrig att hon var gravid. Det hon trodde var magproblem visade sig vara sonen Karl. Foto: Privat
Linnea, 16, märkte aldrig att hon var gravid. Det hon trodde var magproblem visade sig vara sonen Karl. Foto: Privat
Karl, 2 månader, vägde 2 935 gram och var 47 centimeter lång när han föddes tidigt en morgon. Foto: PrivatKarl, 2 månader, vägde 2 935 gram och var 47 centimeter lång när han föddes tidigt en morgon. Foto: Privat
Karl, 2 månader, vägde 2 935 gram och var 47 centimeter lång när han föddes tidigt en morgon. Foto: Privat

Födde på toa – visste inte att hon var gravid

Publicerad

MALMÖ. Linnea Fritz, 16, i Malmö är lycklig mamma till Karl, två månader. Han föddes på toaletten och kom helt utan förvarning.

– Jag märkte aldrig att jag var gravid, säger Linnea.

Söndagen den 8 november förra året började som en vanlig morgon. Men blev dramatisk och innebar en livsavgörande förändring för inte bara för Linnea utan många andra. Nyheter24 var först med att berätta denna ovanliga historia.

Den morgonen upplevde Linnea det som att magen krånglade och hon gick på toaletten.

– Vi hörde ett skrik och rusade dit, berättar Annelie Fritz, mamma till Linnea.

I toalettskålen låg ett spädbarn, med navelsträng och allt.

Välskapt gosse

– Jag tog upp barnet direkt och vi ringde SOS Alarm, säger Annelie.

Vid förlossningar på sjukhus brukar navelsträngen klippas ganska snabbt och oftast av pappan.

– Vi fick besked att vi inte skulle klippa den, säger Annelie Fritz.

När väl navelsträngen klippts på sjukhuset vägdes och mättes barnet. Det visade sig att Linnea fått en välskapt gosse som vägde 2 935 gram och var 47 centimeter lång.

Han fick namnet Karl.

– Pappan blev chockad men han har vant sig nu, säger Linnea.

Hon har inte fått någon egentlig förklaring till hur hon kunde vara gravid utan att märka det. Men liknande fall är inte ovanliga.

Mamma stöder Linnea

Vardagen har förändrats för Linnea. Istället för att gå till skolan och fortsätta sina studier på estetisk linje har hon stanna hemma.

Hon bor hos sina föräldrar och lever som många nyblivna föräldrar.

– Karl sover inte så mycket på natten, säger Linnea som ammar sonen.

Linneas mamma finns som ett stöd i vardagen och hjälper dottern.

– Ja, vad gör man inte för sitt barn, säger Annelie Fritz.

Linneas ska först och främst vara skolledig fram till sommaren och planerar att fortsätta sina studier till hösten.

– Då ska Karl börja på dagis, säger hon.

När Linnea får en stund över skriver hon också på sin blogg, Ungmamma16.

Unga mammor ovanliga

Tonårsmammor som Linnea har blivit alltmer ovanliga.

Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet tonårsmammor sjunkit från ungefär 15 procent till 3 procent sedan 70-talet.

Däremot har antalet förstföderskor äldre än 35 år ökat från 3 procent till cirka 13 procent.

Medelåldern på förstföderskor var 2009 enligt Socialstyrelsen 28,4 år.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag