Fyra meter lång och 500 kilo tung ses brugden som fångades i Kattegatt som en riktig bjässe. De riktigt stora exemplaren kan dock bli uppemot tolv meter långa. Foto: CHRISTINA EGERIS VANDBORGFyra meter lång och 500 kilo tung ses brugden som fångades i Kattegatt som en riktig bjässe. De riktigt stora exemplaren kan dock bli uppemot tolv meter långa. Foto: CHRISTINA EGERIS VANDBORG
Fyra meter lång och 500 kilo tung ses brugden som fångades i Kattegatt som en riktig bjässe. De riktigt stora exemplaren kan dock bli uppemot tolv meter långa. Foto: CHRISTINA EGERIS VANDBORG
Hajen fastade i en hummertrål och kommer nu att tas om hand av forskare vid tatens Naturhistoriske Museum i Köpenhamn. Tanken är att en dag kunna ställa ut den. Foto: CHRISTINA EGERIS VANDBORGHajen fastade i en hummertrål och kommer nu att tas om hand av forskare vid tatens Naturhistoriske Museum i Köpenhamn. Tanken är att en dag kunna ställa ut den. Foto: CHRISTINA EGERIS VANDBORG
Hajen fastade i en hummertrål och kommer nu att tas om hand av forskare vid tatens Naturhistoriske Museum i Köpenhamn. Tanken är att en dag kunna ställa ut den. Foto: CHRISTINA EGERIS VANDBORG

Fiskarens chock när han tog upp fångsten

Publicerad

Hummerfiskaren i Kattegatt fick sig en ordentlig chock när han vittjade sin trål. I fångstredskapet hade en fyra meter lång och nästan ett halvt ton tung brugd fastnat.

Nu ska hajen ställas ut på Statens Naturhistoriske Museum i Köpenhamn.

– Det är ett mycket välbevarat, fint och friskt exemplar, säger Henrik Carl vid museet till Politiken.

Den räknas till en av havets riktiga giganter. Bland världshavens hajar ses den som den näst största – enbart slagen av valhajen.

Så döm om hummerfiskarens förvåning när en brugd plötsligt fastnat i hans trål.

Henrik Carl vid Statens Naturhistoriske Museum vid Köpenhamns Universitet berättar för Politiken om det något oväntat telefonsamtalet han fick under måndagseftermiddagen.

Enligt Henrik Carl berättade fiskaren att en stor haj satt ohjälpligt fast i hans djupgående hummertrål. Där satt den så illa fast att fiskarna inte kunde få loss den och släppa ut den i havet igen, säger han till Politiken.

Konserveras i sprit

Under tisdagen hämtades det stora djuret i Gilleleje.

Det fyra meter lång och ett halvt ton tung djuret beskrivs av Henrik Carl som ett väldigt fint exemplar. De allra största brugderna kan dock bli uppemot tolv meter långa.

Men trots sin respektingivande storlek är den helt harmlös för människor. Hajens föda består av plankton.

Den trålfångade hajen kommer nu att bevaras till eftervärlden.

– Den kommer att konserveras i formalin och sedan lagras i alkohol. Då kan den hålla i ett par hundra år. En dag kommer vi att visa den offentligt i ett särskilt kar, säger Henrik Carl till Politiken.

Lösa mysterium

Brugden ses som en relativt ovanlig besökare i just dessa farvatten. Enligt Statens Naturhistoriske Museum hade den sin riktiga storhetstid mellan 1940 och 1970.

Kunskaperna kring hajen är också rätt begränsade.

De danska forskarna vill nu försöka reda ut om brudgen äter under vintern. Till sin hjälp kommer de bland annat använda röntgen och dna-prover.

– Vi hoppas kunna undersöka detta mysterium genom att analysera tarminnehållet och på så sätt ta reda på vad den äter under vintern. Förhoppningsvis får vi svar på om den övervintrar i ett slags dvalliknande tillstånd på havets botten, vilket vi tror, säger Henrik Carl till Politiken.

Helena Sjögren
Helena Sjögren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag