Diskoteket Buddy Holly i Danmark har infört språkkrav för att släppa in besökare. Foto: Danska TV2 NyheterDiskoteket Buddy Holly i Danmark har infört språkkrav för att släppa in besökare. Foto: Danska TV2 Nyheter
Diskoteket Buddy Holly i Danmark har infört språkkrav för att släppa in besökare. Foto: Danska TV2 Nyheter
Juristen Karin Henrikz i Malmö klassar språkkraven i danska kroglivet som diskriminering.Juristen Karin Henrikz i Malmö klassar språkkraven i danska kroglivet som diskriminering.
Juristen Karin Henrikz i Malmö klassar språkkraven i danska kroglivet som diskriminering.
För att komma in måste du kunna prata antingen danska, tyska eller engelska. Foto: Robban AnderssonFör att komma in måste du kunna prata antingen danska, tyska eller engelska. Foto: Robban Andersson
För att komma in måste du kunna prata antingen danska, tyska eller engelska. Foto: Robban Andersson

Expert om krogkravet: "Är diskriminering"

Publicerad

Karin Henrikz, jurist på antidiskrimineringsbyrån i Malmö menar att det språkkrav som införts på danska nattklubben Buddy Holly är diskriminering.

– Med ett språkkrav så drar man en hel grupp över en kam, säger Karin Henrikz, jurist på antidiskrimineringsbyrån i Malmö.

Kvällsposten har tidigare rapporterat om diskriminerande regler på danska nattklubbar. På diskoteket Buddy Holly i danska Sønderborg har man sedan några år krävt språktest av sina gäster. Kan de inte tala danska, engelska eller tyska så blir de inte insläppta skriver danska TV2.

En beslut som Torben Hoffmann Rosenstock, direktör på intresseorganisationen Danmarks Restauranter og Cafeer står bakom och menar är ett berättigat krav. Bakgrunden till det införda språkkravet ska gälla säkerheten på diskoteken för att man ska kunna prata med sina gäster. Och att det åter aktualiserats ska ha att göra med ett ökat antal klagomål från kvinnor som uppgett att de utsatts för sexuellt ofredande på diskotek av vad som påståtts vara "utländska män".

Danska Amnesty har reagerat och menar att språkkravet är diskriminerande. Karin Henrikz, jurist på antidiskrimineringsbyrån i Malmö menar att Danmark har diskrimineringsförbud gällande nattklubbsmiljö som är lik den svenska och hon har svårt att se hur nattklubben skulle kunna komma undan med den här typen av beteende.

– Jag klassar det här som diskriminering. Jag bedömer att nattklubbarna har en uppförsbacke om de driver detta i domstol, säger hon.

Hon menar att enda gången som det kan vara okej att ställa ett språkkrav är om det är direkt kopplat till exempelvis säkerhet och det enda sättet att komma åt en problematik.

Kan leda till fängelse

Det är också tillåtet att avvisa någon i dörren som tidigare betett sig illa och att fortsättningsvis göra det.

– Men med ett språkkrav så drar man en hel grupp över en kam och portar även personer som inte är där för att sexuellt trakassera någon.

I Malmö anmäls inte särskilt många regelrätta fall av diskriminering i nattklubbsmiljö.

– Men vi får in många berättelser om att man blivit nekad inträde på grund av etnicitet. Vi har ett ärende som vi drivit i domstol där vi förlikades, säger hon

Olaga diskriminering i en svensk kontext kan leda till böter eller fängelse. Man kan också bli skadeståndsskyldig enligt diskrimineringslagen.

Ett uppmärksammat fall i Södra Sverige skedde för några år sen där kvinnor med asiatiskt utseende inte fick komma in på en nattklubb i Växjö. Man hävdade att det var av säkerhetsskäl för att kvinnorna kunde vara prostituerade. Nattklubben i fråga fälldes inte.

Malin Forsberg
Malin Forsberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag