BESLUTAT I EU. Att bli avstängd från internet kan bli en möjlig straffsats efter gårdagens omröstning om telekomförslaget i Europaparlamentet. Foto: Sporrong Olle
BESLUTAT I EU. Att bli avstängd från internet kan bli en möjlig straffsats efter gårdagens omröstning om telekomförslaget i Europaparlamentet. Foto: Sporrong Olle

Ett nja med kompromisser

Publicerad
Uppdaterad
Ett kompromissfyllt nja blev utgången från gårdagens omröstning om telekomförslaget i Europaparlamentet.
Resultatet hade kunnat vara värre, och det finns skäl att andas ut. Tilläggsförslaget från Eva-Britt Svensson (v) med förbud om internetfiltrering gick sensationsfyllt igenom tack vare bland andra skånske Olle Schmidt (fp). Parlamentet tog även ställning för en starkare rätt till integritet på nätet.
Bland de mer kompromissfyllda förslagen som gick igenom finns det om att ingen ska kunna stängas av från internet utan rättslig prövning. Det är bättre än ingen prövning alls, men samtidigt ett förslag som gör avstängning från internet till en möjlig straffsats.

Den andra
kritiska formuleringen är att operatörer blir skyldiga att informera sina användare om "olagliga aktiviteter", som till exempel distribution av upphovsrättsskyddat material. Exakt vilket material som ska omfattas, liksom eventuella straffpåföljder är dock upp till varje medlemsland.
Hur förslagen ska omsättas i praktiken återstår och se, eftersom stor makt läggs på medlemsstaterna. Dessvärre kommer det bli praktiskt svårt att märka innehåll som lagligt eller olagligt utan att någon sorts större kontrollapparat är inblandad. Att ansvaret läggs på operatörerna och inte på användaren grundar för rättsosäkerhet. Vem avgör när användare och operatör har olika åsikt om begreppet lagligt? Borde inte det avgöras i domstol, i stället för av enskilda företag?

Det är tillsammans
med andra förslag från EU, såsom ACTA, IPRED och datalagringsdirektivet som telekomförslaget blir farligt. Handelsavtalet ACTA mellan EU och USA kan komma att kräva utbyte av information vid misstanke om upphovsrättsbrott. IPRED, ett EU-direktiv den svenska regeringen kommer att ta ställning till i november, föreslås tillåta enskilda upphovsrättsinnehavare föra register över IP-adresser, något som i dag är polisverksamhet. Datalagringsdirektivet föreslås i sin tur kräva att alla operatörer lagrar all internettrafik mellan två och fem år. Varje lagförslag i sig är någorlunda harmlöst, men tillsammans kränker de både integritet och yttrandefriheten.

Telekomförslaget blev inte värre tack vare att det uppmärksammades i tid. Nu ligger de stora besluten hos medlemsländernas regeringar. Det är dags att uppmärksamma vår regering om rätten till integritet.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag