Ethel Hülst dog, 91 år gammal. Men sina livsbesparingar gick upp i rökEthel Hülst dog, 91 år gammal. Men sina livsbesparingar gick upp i rök
Ethel Hülst dog, 91 år gammal. Men sina livsbesparingar gick upp i rök
"Tragiskt". Sonen Anders är ledsen över hur hans mammas liv slutade. Foto: PRIVAT"Tragiskt". Sonen Anders är ledsen över hur hans mammas liv slutade. Foto: PRIVAT
"Tragiskt". Sonen Anders är ledsen över hur hans mammas liv slutade. Foto: PRIVAT
– Hon hade arbetat och sparat hela livet, det här såg hon som en stöld av staten, berättar hennes son Anders Joost. Foto: Privat– Hon hade arbetat och sparat hela livet, det här såg hon som en stöld av staten, berättar hennes son Anders Joost. Foto: Privat
– Hon hade arbetat och sparat hela livet, det här såg hon som en stöld av staten, berättar hennes son Anders Joost. Foto: Privat

Ethel, 91, sparade hela livet – får inte växla in

Publicerad

91-åriga Ethel Hülst hade lagt undan pengar under hela sitt liv.

Men när Sverige bytte sedlar vägrades hon växla in 108 450 kronor hos Riksbanken. Medan utredningen pågick avled Ethel – och nu är pengarna värdelösa.

– Mamma fick svara på frågor om penningtvätt och kriminalitet. Hon hade arbetat och sparat hela livet, det här såg hon som en stöld av staten, berättar hennes son Anders Joost.

Ethel Hüls hade sparat pengar i hemmet i många år. När Sverige bytte sedlar försökte hon växla in sina besparingar hos Riksbanken för att behålla summan – men fick nej. Ethel överklagade beslutet till förvaltningsrätten. 

Ethel gick dessvärre bort i september i år, 91 år gammal, samtidigt som utredningen pågick. I mitten av december kom domen från Förvaltningsrätten: Där man ger Riksbanken rätt. Anledningen är att Ethel inte har sparat kvitton eller kan bevisa på vilket sätt hon har fått pengarna.

Nu är pengarna värdelösa.

– Det är väldigt tragiskt det här. Sista gången vi sågs pratade vi om vissa saker hon skulle göra i ärendet, annars var det här ett ämne mamma helst inte pratade om. Det gjorde henne olycklig. Hon såg det som en stöld från staten, säger Anders Joost.

Fick frågor om kriminalitet

Även om hans mamma aldrig kommer få rätt mot Riksbanken vill Anders lyfta problemet som många äldre har. 

– Hon fick frågor om hon varit inblandad i penningtvätt och kriminalitet. Jag tror många äldre, precis som mamma, blir stötta och olyckliga av att staten stämplar dem som kriminella. 

Ethel arbetade hela sitt liv, först som sekreterare och sedan som speciallärare. Hon hade sparat undan pengar, inte för sig själv, utan för att ge sin son lite extra guldkant. 

– Hon unnade aldrig sig själv något, inte ens en ny hörapparat som skulle gett henne större livsglädje. De sista åren kunde vi inte tala i telefon för att mamma hörde så dåligt. Hon kommer från ekonomiskt små förhållanden och sparandet satt i ryggmärgen för henne. 

"Ville inte leva mer"

De sparade pengarna kom från sålda kläder, guldsmycken och en bilaffär. Riksbanken begärde att Ethel skulle komma in med underlag på var pengarna kom i från och hon besökte därför sin bank för att hämta ut kontoutdrag. 

– Problemet blev att banken inte sparar dem längre än tio år. När mamma fick veta detta gav hon upp. Hon upplevde det som att staten stal hennes pengar. Jag tror inte hon längre ville leva efter detta, hon sa det förstås inte, men jag tror att det var så, berättar Anders.

Anders misstänker att hans mamma förvarade pengarna hemma för att kunna beviljas bostadsbidrag.

– Jag vet att många äldre med låga pensioner gör så, för om deras konton visar att de äger 100 000 kronor säger kommunen nej till bostadsbidrag. Därför har jag inte argumenterat i hennes sak. Men att det är så här vet förstås finansminister Magdalena Andersson och politikerna om. 

Riksbanken: "Lika för alla" 

Ann-Leena Mikiver är kommunikationschef på Riksbanken och hon känner igen ärendet, även om hon kan inte uttala sig i det enskilda fallet.

– Vi försöker ju alltid hjälpa till att hitta intyg och liknande som kan redovisa att det inte rör sig om penningtvätt. Det gäller för alla, även i detta ärende, men vi måste pröva alla lika.

Sådana intyg kan vara kontoutdrag, kvitton, avtal, bankfacksintyg och fotografier av saker man köpt. Intyg som Ethel Hüls inte lyckades få fram, enligt domen i förvaltningsrätten.

Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef på Riksbanken: Kan man inte på något sätt styrka hur man har fått sedlarna så måste vi avslå.Foto: PETTER KARLBERG

Är det framför allt äldre som drabbas, de som "sparar i madrassen"?

– Vi har ingen statistik för hur många äldre, men det är som du säger, det är vanligt att äldre har kontanter hemma. Vi prövar oerhört många ärenden och för att ha en tydlig rutin så gör vi på samma sätt. Ärendet faller då under penningtvättslagen. Kan man inte på något sätt styrka hur man har fått sedlarna så måste vi avslå, men det är alltid möjligt att överklaga till högre instanser.

Ann-Leena Mikiver har förståelse över att Ethel upplevde frågorna som kränkande och att man som äldre kan ha svårt att få fram de nödvändiga intygen.

– Det här är ett ovanligt ärende, de flesta fallen kan lösas. Skulle vi ha gjort något fel så prövar vi mer än gärna detta igen. Om sonen vill är han välkommen att komma in med intyg i ärendet.

Kvällsposten har sökt Magdalena Andersson och Per Bolund för en kommentar om eventuell problematik kring lagen.

Karin Hangasmaa Selåker
Karin Hangasmaa Selåker

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag