Läkarstudenten Emelie Haagerup skulle resa från Odense till Göteborg för att åka på en resa med familjen. I Helsingör vägrades hon gå ombord på färjan till Helsingborg då hon bara hade danskt ID och passet hemma i Sverige. Foto: PrivatLäkarstudenten Emelie Haagerup skulle resa från Odense till Göteborg för att åka på en resa med familjen. I Helsingör vägrades hon gå ombord på färjan till Helsingborg då hon bara hade danskt ID och passet hemma i Sverige. Foto: Privat
Läkarstudenten Emelie Haagerup skulle resa från Odense till Göteborg för att åka på en resa med familjen. I Helsingör vägrades hon gå ombord på färjan till Helsingborg då hon bara hade danskt ID och passet hemma i Sverige. Foto: Privat
"Jag blev ledsen och började gråta och ringde till pappa", säger Emelie. Foto: Privat"Jag blev ledsen och började gråta och ringde till pappa", säger Emelie. Foto: Privat
"Jag blev ledsen och började gråta och ringde till pappa", säger Emelie. Foto: Privat

Emelie, 27, fick inte komma in i Sverige

Publicerad

Emelie Haagerup, 27, skulle åka från Danmark hem till Sverige för att följa med på en semesterresa med familjen. Men hon vägrades stiga ombord på färjan mellan Helsingör och Helsingborg då hennes danska legitimation inte ansågs vara en giltig ID-handling och passet fanns hemma i Sverige.

– Det är fullkomligt rubbat, säger pappa Ulf Haagerup, som tvingades köra från Göteborg till Danmark och lämna dotterns pass.

Emelie Haagerup studerar till läkare i Odense i Danmark. När hon var hemma över julen hos familjen i Göteborg bestämde hon sig för att lämna sitt pass där så att hon inte skulle riskera att glömma det den 5 januari när det var dags för resan till Teneriffa. När Emelie under måndagen skulle ta färjan mellan Helsingör och Helsingborg i Sverige fick hon inte komma ombord eftersom hon inte kunde hitta sitt körkort. De enda ID-handlingar Emelie Haagerup hade var ett dansk ID-kort utan foto, som hon använder som legitimation i Danmark och en studentlegitimation med foto som bekräftar att hon är inskriven vid universitetet i Odense. Men det ansågs inte tillräckligt. Vakten i Helsingör skannade in handlingarna och skickade till gränspoliserna i Helsingborg, vilka meddelade att de inte kunde låta henne gå ombord på färjan. Emelie tog kontakt med svenska ambassaden i Köpenhamn, som inte kunde göra något åt situationen.

– Jag blev ledsen och började gråta och ringde till pappa, berättar Emelie och fortsätter:

– Det är inte rimligt att man trots att man är uppenbart svensk och har bevis på att man är det inte får komma hem till sitt eget hemland. Det fanns inga tvivel om att jag var jag och inte en flykting. Det kändes väldigt surt och jag var rädd att missa min resa till Teneriffa, säger hon.

Kritisk mot gränskontrollerna

Emelie hade ingen möjlighet att åka den långa vägen tillbaka till Odense för att se om hennes körkort fanns där så i stället fick hon sitta och vänta i tre timmar i Helsingör, medan hennes far Ulf Haagerup körde ner med passet från Göteborg.

– Det är konstigt att man inte kan ha en dator vid de här kontrollerna så att man snabbt kan göra en faktakoll. De kunde gott ha släppt in henne, det här är patetiskt, säger Emelies pappa Ulf Haagerup.

Han tycker att regeringen borde ha tänkte igenom det praktiska noggrannare innan gränskontrollerna infördes.

– Man har hetsat fram det här förslaget och inte tänkt på konsekvenserna, säger Ulf Haagerup.

Malin Forsberg
Malin Forsberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag