Drömmen som dog – asylsökande ger upp

Publicerad

”Systemkollaps”.

Så beskrevs flyktingsituationen i vintras.

Kaos väntade skolorna i städer som tar emot flest flyktingar.

Men de alarmistiska tonerna var överdrivna. Det säger nu grundskoledirektören i Malmö.

Samtidigt ger många asylsökande upp drömmen om Sverige.

December 2015.

Rektorn på en Malmöskola skrev ett julbrev till föräldrarna.

Efter några meningar om ett efterlängtat jullov handlade stora delar om nyanlända elever. Situationen var alarmerande.

”Detta är en historiskt stor elevökning som kommer att vara en mycket stor utmaning för oss alla att möta. Sorgenfriskolan har i dagsläget tagit emot 12 nyanlända elever”.

 

Mars 2016.

En av skolans utmaningar sitter hemma under påsklovet.

Hon heter Sara och är åtta år.

Saras favoritfärg är lila.

Favoritprogrammet på Barnkanalen heter ”Fifi och blomsterfröna”.

Innan hon kom till Sverige i november gick hon i skolan i ett flyktingläger i Libanon, dit familjen flydde från krigets Syrien. Ett land där vidriga dåd som det som skedde nyligen i Bryssel hör till vardagen. Där en halv miljon människor dött i kriget.

I flyktinglägret hade Sara många kompisar. Aisha och Zeina. Aia och Hala.

På Sorgenfriskolan går hon i en klass för nyanlända som ska lära sig språket.

Hennes nya kompisar heter Leia, Anna och Lara.

Sara och Fatima Khalaf, åtta respektive fem år, kom till Sverige i november.Foto: Jens Christian

Sara hoppas att farmor och farfar också kan komma till Sverige. Men det kan de inte. De bor kvar på flyktinglägret.

Sara har en lillasyster som är fem år gammal och heter Fatima.

Femåringen samlar sina saker.

En nalle. Kläder. Gosefilt. Allt packar hon ner i en väska.

Mamma och pappa följer henne med blicken. Så här har hon gjort varje morgon de senaste dagarna.

Efter en stund tittar flickan upp. Nu åker vi hem, säger hon.

 

Tre månader har snart gått sedan Sveriges gränser stängdes.

En kraftig signal om hårdare flyktingpolitik skickades ut i världen.

Enligt regeringen var förra årets stora antal asylsökande ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet.

Bara första veckan i november 2015 hade 10 551 asylsökande kommit till landet.

Utrikesminister Margot Wallström (S) oroade sig över att Sverige inte kunde ta emot ett så stort antal flyktingar. ”I längden kommer våra system att braka ihop och det mottagandet kommer inte att få folkligt stöd”, sa hon till Dagens Nyheter.

Gränskontrollerna

12 november: Sverige inför en tillfällig inre gränskontroll.

21 november: ID-kontroller på passagerarfartyg.

4 januari: Passkontroller för resande från Danmark på Öresundsbron.

Flera kommuner Lex Sarah-anmälde sig själva. De klarade inte av arbetet att ta emot ensamkommande barn och unga.

I Malmö sjukskrev sig hälften av socialjourens personal.

Nu ville regeringen stänga ut flyktingar och tvinga andra EU-länder att ta sitt ansvar. En välorganiserad passkontroll skulle slå hårt mot ensamkommande barn och unga från Afghanistan, som oftast inte har någon legitimation.

Sedan den 5 januari får ingen som saknar giltig id-handling komma in i landet. Det har inneburit en rejäl minskning av asylsökande.

Antalet ensamkommande är nu lägre än på flera år.

De få flyktingar som lyckas ta sig över hit gör det via havet.

Till Trelleborgs hamn.

Flyktingar anländer till Trelleborg i september förra året.Foto: Jens Christian

September 2015.

Utanför Trelleborgs Hamn var det fullt av hjälparbetare med mat och vatten.

Hyrda bussar eskorterade av polisbilar hämtade upp de nyanlända för att köra dem till Migrationsverket i Jägersro, Malmö.

Några av dem var Ahmed Abbas Al Isawi, sjuåriga dottern Zahra, hennes mamma och syskon.

På Migrationsverkets lokaler var det så fullt att det knappt gick att röra sig.

Människor sov ute på marken.

Den 53-årige konstnären och universitetslektorn från Babylon i Irak, 90 kilometer söder om Bagdad, satte sig ner med Zahra i famnen.

Sjuåriga Zahra Al Isawi kom till Sverige från Irak, via Trelleborgs Hamn i höstas. Bland annat med pappa Ahmed Abbas Al Isawi. Men den hårdare flyktingpolitiken och osäkerheten gör att de nu lämnar landet de riskerade livet för att komma till.Foto: Jens Christian

Klockan var tre på natten när en arabisktalande frivilligarbetare, Thergam Nessjer, gick fram och erbjöd hjälp och tak över huvudet. Ahmed Abbas Al Isawi tvekade.

Först när Thergam Nessjer kom tillbaka med en sjuksköterska vågade fyrabarnspappan följa med.

Familjen fick mat och sovplats i Kulturhuset Kontrapunkt. Sedan sökte de asyl och blev placerade på ett boende utanför Karlskrona.

 

Oron bland många som kom hit i höstas är stor.

Förlängda väntetider till boenden. Trångboddhet. Lagar om tidsbegränsade uppehållstillstånd.

En tredjedel av flyktingarna som söker asyl har återtagit sin ansökan senaste månaderna, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande chef för Migrationsverket till Dagens Industri.

För de som vill hit ska det bli ännu svårare. Gränskontrollerna förlängs. Ett nytt avtal mellan EU och Turkiet innebär att flyktingar som kommer till Grekland ska skickas tillbaka.

Trelleborgs hamn nu. Där det i höstas var fullt av hjälparbetare är det nu helt tomt.Foto: Jens Christian

Mars 2016.

Ett fartyg närmar sig Trelleborgs hamn.

Vattnet ser ljusblått ut när de tjocka molnen spricker och solen reflekteras i det stilla havet.

Där det förr var fullt av hjälparbetare är det nu helt tomt.

De inhyrda bussarna som transporterade flyktingar till Migrationsverket behövs inte längre.

"Inte ens en blondin med stora pattar släpper jag av innan tullen"

En arbetare på Stena Line säger att han i höstas såg hundratals flyktingar varje dag. Idag är de bara några få per vecka.

En hamnbuss som kör fartygets passagerare stannar till. Ingen stiger av.

Om någon hade åkt med hade föraren kört passageraren till tullen för id-kontroll.

Det tycker en av förarna är bra. Han säger att Sverige inte har plats för alla flyktingar. Massinvandringen, talar han om.

”Inte ens en blondin med stora pattar släpper jag av innan tullen”, säger han.

Jag vill hem. Mina föräldrar är så ledsna

I Malmö sitter Ahmed Abbas Al Isawi med allvarlig blick när han pratar om hur livet blev i Sverige. Han och barnen har gjort teckningar på volontärer.

Det är först när han tittar på dottern Zahra som ansiktet slappnar av.

Zahra betyder ros. Säger han och formar handen till en blomma som han pussar i luften.

Nu har fyrabarnspappan bestämt sig. De ska lämna Sverige. Åka tillbaka till Irak.

– Jag vill hem. Mina föräldrar är så ledsna, säger Zahra.

De lämnar ett land som de riskerade livet för att åka till. Nu ska Qatar Airlines flyga dem tillbaka till Irak, landet drabbat av våldet de flydde från.

Jag ville ge mina tjänster, min kunskap. Jag ville bidra till landet, säger Ahmed Abbas Al Isawi.

Familjen lämnade Irak efter att ha utsatts av dödshot.

Våldet kom närmare och närmare.

Ibland var skolan stängd på grund av terrordåd.

Intellektuella och konstnärer var särskilt utsatta.

Sextonåriga ensamkommande afghanen Ali Maleki och kompisarna Rouhullah Hossinzada, Wahid Hasani samt Ali Asghar Maleki kom till Sverige före gränskontrollerna. ”De flesta afghaner har inte pass. Det är dyrt att skaffa. Många tror att landet är tryggt men det pågår ett krig mellan talibanerna och regeringsstyrkorna”, säger Ali Maleki.Foto: Jens Christian
Utanför Trelleborgs hamn står Jawid Hotak. I Afghanistan arbetade han på en restaurang för franska armén. Han visar bilder från långa bord med mat och soldaters julfirande. När talibaner hotade 26-åringen till livet för att han jobbade med europeiska soldater sålde han bil och hus och flydde till Sverige. Idag hade han inte lyckats ta sig in till landet, på grund av gränskontrollerna.Foto: Jens Christian

Familjen satte sig på en gummibåt från turkiska Bodrum och hoppades överleva Medelhavet.

Ahmed Abbas Al Isawi minns. En gummibåt mindre än det här avlånga bordet. Vi var 46 personer. Tre irakiska familjer och resten syriska tonåringar. Det var mörkt. Kvinnor grät. Barnen var gula i ansiktet. Stora vågor av saltvatten i ögonen. Barnen i famnen. Nej det var inte hemskt, det var mer än så. Jag dog. Och vaknade till liv. Sedan tar han försiktigt fram vattenskadade pass, doktorandbetyg och olika intyg från en liten men tjock väska.

 

Ahmed Abbas Al Isawi bitter ihop käken. Han blir förvirrad av Sverige.

Han säger att de visserligen kan vara på väg mot döden. Men att de inte kan leva med ovissheten som finns här. De har hört att det blir svårt att få stanna. Att det kan ta mycket tid bara att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Hur ska de kunna planera för det nya livet om det aldrig får börja?

Barnen har inte fått någon skolplats.

– Vi hittar inte oss själva här, säger Ahmed Abbas Al Isawi. Kommunen har sagt att det är enklare för syrier att få stanna. Mycket svårare för oss irakier.

Jag kan inte göra någon nytta. Inte ens i mitt hemland kan jag sitta hela dagarna och stirra in i väggen.

Jag älskade Sverige, det har jag gjort sedan jag var liten.

 

På tredje våningen i Sorgenfriskolans vackra byggnad från 1921 sitter rektor Mickael Westerdahl. Han som skrev julbrevet om de utmaningar nyanlända elever skulle innebära.

– Bilden som målades upp var felaktig, säger han.

Idag hade han skrivit annorlunda.

– Massmedier målade upp en bild av kaos. Att det skulle ställa till problem för skolorna. Det var också den bild jag fick av mina chefer. Men så har det inte blivit. Inte alls.

I vintras skrev Malmörektorn Mickael Westerdahl ett alarmerande brev till föräldrarna.Foto: Jens Christian

Mickael Westerdahl anställde en pedagog som jobbar specifikt med skolans nyanlända. Han säger att det märks att de nyanlända från Syrien har god skolbakgrund.

 

– Jag var inställd på att vi skulle ta hand om de här barnen. Det innebar ju påfrestningar, det ville jag informera föräldrarna. Det kunde bli högre belastning på personalen, större klasser. Bättre att förekomma än förekommas, tänker jag. Men det blev fullt hanterbart.

Ingen annan svensk stad har påverkats så mycket av världens flyktingsituation som Malmö. Redan innan höstens rekordsiffror hade kommunen en växande befolkning med stor elevökning som följd. Halva befolkningen i Malmö är under 35 år.

I höstas larmades för en enorm ökning av antalet barn som behövde skolplats.

Nu säger grundskoledirektören Anders Malmquist att prognosen var överdriven.

– Vi måste följa de prognoser Migrationsverket gör. Vi kan inte utgå från att det inte blir så illa, säger han.

Innan vintern förberedde sig Malmö för en elevökning på 5400 elever. Till följd av de senaste årens befolkningsökning. Under vintern talades det om en uppskrivning på 10 000 elever på grund av de rekordstora flyktingsiffrorna.

– Rektorn du talat med gör en riktig bedömning. Ökningen är inte så dramatisk som det såg ut i december. Just nu tror vi på 8000, men det är bara en gissning. Vi pratar om rörlig materia, säger Anders Malmquist.

 

Hemma i Malmö sitter Sorgenfriskolans rörliga materia Sara Khalaf, åtta år.

Innan kriget arbetade hennes pappa som urolog på sjukhuset Ibn Al Nafees i Damaskus.

På taket i det tomma vardagsrummet hänger en naken glödlampa.

Bredvid balkongen ligger en madrass på golvet.

Nu måste familjen snart flytta till en mindre lägenhet.

Sara och lillasystern Fatima letar upp ett barnprogram på pappas mobiltelefon. Fifi och blomsterfröna blir valet.Foto: Jens Christian

Saras pappa säger att han vill kunna jobba. Med vad som helst. Han hade hellre stannat kvar i flyktinglägret än varit en belastning för systemet.

Sara har glittrande stenar på kläderna.

Systern Fatima, som ännu inte fått förskoleplats, sätter sig bredvid.

De letar upp ett barnprogram på pappas mobiltelefon.

Fifi och blomsterfröna.

På SVT står det att Fifi är en energisk ”liten förgätmigej-tjej” med enorm livslust och stor känsla för äventyr.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida