Christian Tigerblad, rådgivare vid Skåne Stadsmissions Crossroad Malmö. Foto: PRESSBILD
Christian Tigerblad, rådgivare vid Skåne Stadsmissions Crossroad Malmö. Foto: PRESSBILD

Tiggeriförbud är inte lösningen

Publicerad

Straffa inte utsatta människor vars livssituation markant skulle förvärras om ett tiggeriförbud blir verklighet, skriver rådgivaren Christian Tigerblad vid Skånes Stadsmissions Crossroads.

Förra veckans förslag om att förbjuda tiggeri i fyra centrala områden i Vellinge, Höllviken och Skanör anser vi på Skåne Stadsmissions Crossroads Malmö inte vara en bra lösning. Ett tiggeriförbud skulle markant förvärra situationen för de människor på våra gator som överlever genom andra människors solidaritet och välvilja. Dessa människor möter vi varje dag.

 

Behovet av att tigga för sin överlevnad försvinner inte med ett platsförbud. Dessutom visar en omfattande studie från FAFO och The Rockwool Foundation: When poverty meets affluence. Migrants from Romania on the streets of Scandinavian capitals. (Djuve et al, 2015), också på att antalet utsatta EU-medborgare som försörjer sig i gatumiljö inte minskar med ett tiggeriförbud – men att det däremot förekommer mer kriminalitet i gruppen på platser där tiggeri är förbjudet, som i fallet med Köpenhamn i jämförelse med Stockholm och Oslo. Ett förbud kan alltså sannolikt leda till att fler väljer att försörja sig med kriminalitet, fler tvingas till prostitution samt att de som trots förbudet väljer att tigga nu kommer att göra det som kriminella, vilket kommer att öka stigmatiseringen ännu mer.

 

När det kommer till romernas situation i Rumänien är det politiska landskapet svåröverskådligt. Det handlar till lika stora delar om makthavarnas ointresse och ovilja till förändring i positiv riktning. Rumänska politiker vinner helt enkelt inga röster på att driva frågor som ämnar att lyfta och förbättra romernas livsvillkor.

 

Sedan tre år driver Skåne Stadsmission Crossroads Malmö som är ett råd- och stödcenter för EU-medborgare i fattigdom och svår utsatthet. Vi ser Sveriges avtal med Rumänien som ett tecken på en mycket positiv och nödvändig utveckling som kommer att ge resultat långsiktigt. Men just här och nu möter vi på Crossroads ett hundratal rumänska romer med akuta hjälpbehov vars livsvillkor inte på något sätt, vare sig direkt eller indirekt, ännu förbättrats som ett resultat av avtalet länderna emellan. Sedan januari 2015 har vi dagligen mött målgruppen som vittnar om en ökande upplevd otrygghet i det svenska samhället. Flera som tigger vittnar om att vara föremål för direkta hot och trakasserier. De allra flesta av Crossroads besökare, som med jämna mellanrum kommit hit under de senaste åren, talar om ett förändrat klimat: Poliser är mer hårdhänta, parkeringsvakter mer hotfulla, privatpersoner mer otrevliga. Ett tiggeriförbud skulle inte förbättra bemötandet dessa människor får i Sverige utan tvärtom leda till att en redan utsatt grupp får det sämre.

 

Nej, tiggeri är absolut inte en hållbar lösning på de djupa sociala problem som är själva anledningen till att framför allt romer söker sig ut i Europa för att med hjälp av tiggeri säkra en temporär överlevnad. Det tycker inte vi heller. Men att förbjuda tiggeri är att drastiskt försämra vardagsvillkoren för dessa människor. Risken för att ett tiggeriförbud skapar ett ännu mer polariserat samhälle är alldeles för uppenbar för att ignoreras. Att på ett plan långsiktigt arbeta för att förbättra situationen i Rumänien innebär inte att man samtidigt måste rycka undan den enda inkomst många har just nu. Det ena behöver inte innebära det andra.

 

Fattigdom bekämpas genom politiska förändringar och inte genom förbud. Den viktiga politiska förändringen som behöver ske jämte fattigdomsbekämpning är ett erkännande av denna utsatta grupps medborgerliga och sociala rättigheter såväl i Rumänien som i övriga EU-länder.

 

Sverige kan stå upp för denna grupps rättigheter inte bara som i dag genom att erbjuda akuthjälp genom kommunalverksamhet utan även genom att erbjuda utbildning och underlätta för arbetsintegrering, exempelvis genom validering av yrkeserfarenhet.

 

Christian Tigerblad

Skåne Stadsmission, rådgivare Crossroad Malmö

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag