Niels Paarup-Petersen (C), gruppledare Malmöcentern och riksdagskandidat. Foto: PRESSBILDNiels Paarup-Petersen (C), gruppledare Malmöcentern och riksdagskandidat. Foto: PRESSBILD
Niels Paarup-Petersen (C), gruppledare Malmöcentern och riksdagskandidat. Foto: PRESSBILD
Johan Hedin (C), rättspolitisk talesperson. Foto: PRESSBILDJohan Hedin (C), rättspolitisk talesperson. Foto: PRESSBILD
Johan Hedin (C), rättspolitisk talesperson. Foto: PRESSBILD
Gustav Hemming (C), landstingsråd i Stockholm. Foto: HAMID ERSHAD SARABIGustav Hemming (C), landstingsråd i Stockholm. Foto: HAMID ERSHAD SARABI
Gustav Hemming (C), landstingsråd i Stockholm. Foto: HAMID ERSHAD SARABI

Skärp lagen för att skapa vårdfrid

Publicerad

Det måste råda vårdfrid i Sverige där personaler och patienter inom vård och omsorg fredas från hot och våld på sin arbetsplats. Personal inom vård och omsorg ska omfattas av tjänstemannaskyddet, skriver centerpartisterna Niels Paarup-Petersen, Johan Hedin och Gustav Hemming.

”Med de unga kriminella, deras anhöriga och vänner vet man aldrig vad som kan hända. De är nyckfulla, fullständigt respektlösa och väldigt, väldigt hotfulla. Att de kallar en hora eller jävla fitta är ingenting mot vad de annars kan vräka ur sig. Det är så vidrigt att jag inte ens själv kan uttrycka det.” 

 

Orden kommer från en sjuksköterska på akutmottagningen i Malmö, som i Vårdförbundets tidning Vårdfokus berättar om hur den alltmer hot- och våldsfyllda vardagen kan se ut inne på sjukhuset.

 

Hennes berättelse är tyvärr inte unik. Den senaste tiden har vi hört hur sjuksköterskor i Skåne och resten av landet vittnar om hur personalen utsätts för våld och hot. I en undersökning utförd av Arbetsmiljöverket anger nästan hälften av alla sjuksköterskor att de utsatts för hot eller våld i sin yrkesutövning. Det är långt över genomsnittet bland svenska arbetstagare. Och det är inte bara akuten som drabbas. Även på vårdcentraler och rent av på hospice i Malmö har våld blivit ett problem.

 

Situationen har lett till att sjukskrivningarna inom vård och omsorg ökat lavinartat. På fyra år har antalet sjukskrivningar på grund av hot eller våld ökat med över 40 procent, enligt siffror från Arbetsmiljöverket. Människor som sliter i vården mår så dåligt av den våldsamma och hotfulla miljön att de inte klarar av att jobba. Välfärden förlorar värdefull och bokstavligt talat livsnödvändig kompetens och resurser. Det leder till mindre vård för de som behöver den.  

 

Detta är en utveckling och ett kriminellt beteende som måste brytas. Våld, hot och trakasserier är redan i dag lagbrott. Men det finns anledning att titta på hur lagen kan förstärkas för att ge personalen inom vård och omsorg extra skydd. Det måste råda vårdfrid i Sverige, där sjukhus och andra vårdinrättningar anses vara fredade platser. 

 

Vi i Centerpartiet vill därför att brott i form av hot, trakasserier eller rent våld bör straffas hårdare när de sker i en vårdmiljö. Dessa brott är allvarliga i sig, men blir särskilt samhällsfarliga när de hindrar vårdpersonalen från att göra sitt viktiga arbete.

 

Både Centerpartiet och alliansen har tidigare föreslagit att blåljuspersonal på utryckning ska omfattas av samma skydd som polisen, det så kallade tjänstemannaskyddet, så att lagen om hot och våld mot tjänsteman omfattar även denna personal. I ljuset av den utveckling vi ser inom vården bör också vårdpersonalen innanför sjukhusens väggar inkluderas i den lagstiftningen. Straffen måste vara påtagliga så kriminella gäng avskräcks från att komma till vården för att störa.

 

Det räcker dock inte med hårdare straff. Polisen måste också få resurser att agera mot de brott som sker. Centerpartiet har i flera år anslagit stora resurser till polisen. Efter tre år vid makten har regeringen äntligen vaknat och meddelat att polisen kommer att få mer pengar. Regeringens passivitet i polisfrågan har dock redan gjort skada och en stor del av de nya pengarna kommer gå till att betala underskott i polisens budget.

 

Men resurser betyder inte så mycket om det inte finns personal att tillgå. Poliserna är för få, många slutar och det tar tid att utbilda nya. Detta är ett akut problem som måste lösas direkt. Om inte polisen med sin egen personal klarar av att säkra tryggheten hos våra vårdgivare måste de ta hjälp av säkerhetsföretagen och bemanna upp med ordningsvakter där det behövs.

 

Det behövs nu ett otvetydigt stopp mot denna typ av brottslighet i så känsliga miljöer som våra sjukhus och vårdmiljöer. Vårdpersonalen förtjänar samhällets stöd till hundra procent. Deras trygghet är allas trygghet.

 

Niels Paarup-Petersen (C)

Grupppledare i Malmöcentern och riksdagskandidat

 

Johan Hedin (C)

Rättspolitisk talesperson

 

Gustav Hemming (C)

Landstingsråd i Stockholm

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag