Var rum har sitt eget uttryck. Här har Jonas byggt ett etage med hjälp av järnvägssyllar och grus. En Buddha-fontän, i sten, står som diskret blickfång.Var rum har sitt eget uttryck. Här har Jonas byggt ett etage med hjälp av järnvägssyllar och grus. En Buddha-fontän, i sten, står som diskret blickfång.

Var rum har sitt eget uttryck. Här har Jonas byggt ett etage med hjälp av järnvägssyllar och grus. En Buddha-fontän, i sten, står som diskret blickfång.

En japansk trädgård har ofta en tydlig entré. Här byggde de en grandios portal av bjälkar i lärkträ som sedan betsades mörka och behandlades med träolja.En japansk trädgård har ofta en tydlig entré. Här byggde de en grandios portal av bjälkar i lärkträ som sedan betsades mörka och behandlades med träolja.

En japansk trädgård har ofta en tydlig entré. Här byggde de en grandios portal av bjälkar i lärkträ som sedan betsades mörka och behandlades med träolja.

Enligt den japanska mytologin är det lämpligt att ha promenadgångar som viker av här och var. Är du förföljd av en ond ande kan du räkna med att han alltid går rakt fram och irrar bort sig, när det svänger. Även portar kan ha olika öppningar för att förvilla de onda andarna.Enligt den japanska mytologin är det lämpligt att ha promenadgångar som viker av här och var. Är du förföljd av en ond ande kan du räkna med att han alltid går rakt fram och irrar bort sig, när det svänger. Även portar kan ha olika öppningar för att förvilla de onda andarna.

Enligt den japanska mytologin är det lämpligt att ha promenadgångar som viker av här och var. Är du förföljd av en ond ande kan du räkna med att han alltid går rakt fram och irrar bort sig, när det svänger. Även portar kan ha olika öppningar för att förvilla de onda andarna.

Zen-delen av trädgården, den strikta delen, har en stram utformning med granit och vitt stenmjöl. I Japan strävar man efter en asymmetrisk harmoni med ett ojämnt antal stenar.Zen-delen av trädgården, den strikta delen, har en stram utformning med granit och vitt stenmjöl. I Japan strävar man efter en asymmetrisk harmoni med ett ojämnt antal stenar.

Zen-delen av trädgården, den strikta delen, har en stram utformning med granit och vitt stenmjöl. I Japan strävar man efter en asymmetrisk harmoni med ett ojämnt antal stenar.

Trädgården är uppbyggd med de fem elementen trä, eld, jord, metall och vatten som tema. Christiana och Mikael lät bygga en damm, gjuten i betong och med kanter i skiffer. I dammen står ett granitblock där ett hål har borrats rakt igenom. Undertill har anslutits en vattenledning. En cirkulationspump ser till att allt fungerar. Effekten, med det rinnande vattnet över stenens skrovliga yta, är vacker att se på.Trädgården är uppbyggd med de fem elementen trä, eld, jord, metall och vatten som tema. Christiana och Mikael lät bygga en damm, gjuten i betong och med kanter i skiffer. I dammen står ett granitblock där ett hål har borrats rakt igenom. Undertill har anslutits en vattenledning. En cirkulationspump ser till att allt fungerar. Effekten, med det rinnande vattnet över stenens skrovliga yta, är vacker att se på.

Trädgården är uppbyggd med de fem elementen trä, eld, jord, metall och vatten som tema. Christiana och Mikael lät bygga en damm, gjuten i betong och med kanter i skiffer. I dammen står ett granitblock där ett hål har borrats rakt igenom. Undertill har anslutits en vattenledning. En cirkulationspump ser till att allt fungerar. Effekten, med det rinnande vattnet över stenens skrovliga yta, är vacker att se på.

Jonas Nyberg, som har Västragård Varalöv, en kombination av handelsträdgård och inredningsbutik, fick uppdraget att göra trädgården, tillsammans med Christiana och Mikael, efter ett tips från en gemensam bekant.Jonas Nyberg, som har Västragård Varalöv, en kombination av handelsträdgård och inredningsbutik, fick uppdraget att göra trädgården, tillsammans med Christiana och Mikael, efter ett tips från en gemensam bekant.

Jonas Nyberg, som har Västragård Varalöv, en kombination av handelsträdgård och inredningsbutik, fick uppdraget att göra trädgården, tillsammans med Christiana och Mikael, efter ett tips från en gemensam bekant.

Christiana och Mikael Nilbom började prata om att anlägga en japansk trädgård hemma i nordvästra Skåne. 2012 tog de beslutet att förverkliga sina idéer.Christiana och Mikael Nilbom började prata om att anlägga en japansk trädgård hemma i nordvästra Skåne. 2012 tog de beslutet att förverkliga sina idéer.

Christiana och Mikael Nilbom började prata om att anlägga en japansk trädgård hemma i nordvästra Skåne. 2012 tog de beslutet att förverkliga sina idéer.

De byggde en japansk trädgård – mitt i Skåne

Publicerad

Vintern är en tid för kontemplation och nya planer för trädgården. Och det finns många källor till inspiration. Kvällsposten besökte en japansk trädgård i Skåne.

De första japanska trädgårdarna byggdes för fest och dans men genom århundraden har deras uttryck förändrats. Tidigare japansk trädgårdsarkitektur var starkt influerad av Kina. Under den epok som kallas Heian (794 -1185) präglades aristokratins trädgårdar av förlustelsebetonad öppenhet. Även om de japanska trädgårdarna då visade upp inslag av buddhistisk symbolik, att i komprimerade form återskapa naturens skönhet, påminner de ändå mycket om de kinesiska förlagorna. På 1100-talet, efter en längre tids japansk isolering och liten kontakt med Kina, börjar den, vad vi tycker, unika japanska trädgården att ta form.

Torrt landskap

Långt senare runt 1500-talet börjar stiliseringen av naturen och minimalismen i zen-buddhistiska tempel. Ofta fanns där bara stenar och grus och de kallades för kare-san-sui, vilket betyder torrt landskap .När trädgårdarna flyttade in från tempel och residens till, de strikt rutnätsindelade, städerna blev de mindre till sin yta. De blev mer blickfång istället för platser ämnade för aktiviteter.

Zen-buddhismen fick sitt riktiga genombrott i Japan på 1200-talet. Budskapet om enkelhet och anspråkslöshet är den faktor som har haft störst påverkan på vilka strukturer vi idag kopplar till en japansk trädgård. På modernt konstspråk talar vi om less is more .

I Japan har symmetri aldrig slagit igenom, den uppfattas som komplett och fulländad och därför död och utan energi. Japanska trädgårdar strävar efter en asymmetrisk balans. För att uppnå den ideala symmetrin ordnas buskar, stenar, träd eller hus i grupper om 3, 5 eller 7 objekt. Grupperna placeras därefter så att kompositionen som helhet känns balanserad. Den asymmetriska relationen mellan objekten på plats ger fortfarande en intressant dynamik. Stående stenar kombineras med liggande. Ett stort träd i förgrunden kan svaras med ett flertal små träd eller buskar i bakgrunden.

Många kare-san-sui trädgårdar har något att berätta ofta, sedelärande historier från zen-buddhismen. Stenformationer symboliserar något och man kan kronologiskt följa berättelsen genom trädgården. Som med alla konst är det sedan upp till betraktaren att själv tolka stenarna.

Härlig kombination

Christiana och Mikael Nilbom började prata om att anlägga en japansk trädgård hemma i nordvästra Skåne. 2012 tog de beslutet att förverkliga sina idéer.

Efter att de hade frågat runt en tid fick de tips om Jonas Nyberg som har en kombination av handelsträdgård och inredningsbutik. Trädgårdsentreprenören Jonas Nyberg axlade uppdraget.

Före ombyggnaden bestod tomten endast av 1200 kvadratmeter gräsmatta. Det nya arbetet började med att skrapa bort de översta 5 - 10 centimetrarna.

De beslöt att skapa en miljö där de kunde vandra runt huset och mötas av rum med olika uttryck. I den japanska kulturen talar man om de fem elementen, trä, eld, jord, metall och vatten. De fem elementen är från början en kinesisk filosofi och översätts bättre med de fem faserna, genom vilka materien cirkulerar i sin oändliga cykel. De fem faserna är, liksom yin och yang, kategorier för optimal kvalitet och relation.

En japansk trädgård börjar ofta med en tydlig entré. I Christianas och Mikaels trädgård öppnade Jonas med en portal. Stående och liggande träbjälkar, av mörkbetsad lärk, byggdes som i en jättelik pergola.

Efter portalen kom zen-avdelningen.

Japansk tradition

- Zen-delen är den strikta delen av trädgården, säger Jonas.

Stora, grovt huggna, granitblock placerades ut i ett hav av vitt stenmjöl. Öar av mossa (Trampnerv) , med små vita blommor i, sattes i allt det vita.

Efter zen-partiet byggde de en damm och mitt i den ställdes en stor sten, med ett hål borrat rakt igenom, som det nu porlade vatten ur. Bryggor och landgångar byggdes av grovt lärkträ.

- Enligt japansk tradition är det viktigt att aldrig göra en gångväg spikrak. Gången måste vika av någonstans så att de, eventuellt onda, andar, som förföljer dig, fortsätter rakt fram och irrar bort sig. säger Jonas Nyberg.

En japansk zen-buddhistisk trädgård är mer en berättande form, av de fem elementen, än en prunkande trädgård full av blomsterrabatter. I Christianas och Mikaels trädgård finns trä eld, jord, metall och vatten. Naturligtvis är där också besläktade material som sten, skiffer och sand men växtligheten är begränsad till bambu, i större och mindre form samt mossa och ett par buskar. I trädgårdens lugna del bevarade de björkar från den tidigare trädgården.

Flera buddha-figurer

Trädgårdsentreprenören Jonas Nyberg har koncentrerat sig på ett antal uterum med dammar, sandfält, rinnande vatten och viloplatser. Flera buddha-figurer minner om den historiska bakgrunden. Gångar av trä, skiffer eller sten tar dig runt huset. Varje rum för dig in i en ny värld med berättelser från andra sidan Jorden, från många hundra år, kanske tusen år, tillbaks i tiden. Mitt i allt strikt och renlärigt betonar Jonas att delar av Christianas och Mikaels trädgård även innehåller egna nytolkningar. Tillsammans valde de vad som passade bäst på plats, allt måste ju ha en chans att utvecklas.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag