Kaj Engelke har fått nog av "blåljusattacker". Han vill att räddningstjänsten ska kunna göra sitt jobb utan att behöva tänka på folk som vill dem illa, på fältet. Foto: PrivatKaj Engelke har fått nog av "blåljusattacker". Han vill att räddningstjänsten ska kunna göra sitt jobb utan att behöva tänka på folk som vill dem illa, på fältet. Foto: Privat
Kaj Engelke har fått nog av "blåljusattacker". Han vill att räddningstjänsten ska kunna göra sitt jobb utan att behöva tänka på folk som vill dem illa, på fältet. Foto: Privat

Brandmannens ilska efter attackerna: "Lägg bara av"

Publicerad

Senast i helgen blev räddningstjänsten attackerade med smällare när de var ute på uppdrag. Och det var inte första gången.

Nu har brandmannen Kaj Engelke tröttnat – han ryter ifrån och vädjar om förståelse för räddningstjänstens arbete.

– Lägg av med det, det är så jävla tröttsamt, säger han. 

Natten till lördag i förra veckan började flera bilar brinna på Ramels väg på Rosengård, bränder som misstänks vara anlagda. Räddningstjänsten åkte i vanlig ordning ut för att släcka bränderna.

Det var visserligen inte Kaj Engelkes skift. Men han känner igen bilden som kollegerna berättat för honom.

– Ibland glömmer man att vara uppmärksam. Lite som senast. Då stod tankbilen en bit bort från släckbilen och de som var ute trodde allt var lugnt. Och så hände det här. Det är lätt att vaggas in i falska förhoppningar om att allt är bra, säger Kaj Engelke. 

Det han syftar på är att någon, mitt under räddningspådraget, kastade något explosivt mot räddningstjänsten.

– Kastar man explosiva föremål mot en människa då är det en bomb. Hade den träffat min kollega hade han skadat sig så pass allvarligt att han i de flesta fall kunnat mista sitt liv. Så allvarligt är det och så måste vi betrakta det, säger Kaj Engelke. 

– Du måste kalla det för vad det är. Det är en bomb. Fyrverkerier använder man för underhållande syfte, typ på nyårsafton.

Brandmannen ryter ifrån

Händelsen ansågs vara så allvarlig att polisen skickade sina tekniker till platsen. Men de kunde inte hitta några spår av en bomb. Ingen skadade sig heller fysiskt, utan det bedöms ha varit någon form av smällare.

Men folksamlingen och stämningen på plats har gjort att brandmannen nu ryter ifrån, gällande attacker mot blåljuspersonal ute på arbete. De är trötta på de som attackerar – och vill att de "bara ska lägga av".

– Det är väldigt förnedrande att bli utsatt för våld av de här människorna. De är inte våra fiender, så vi förstår inte varför vi skulle vara deras, säger Engelke. 

– Det känns som att vi gjort dem något illa. För varför skulle de annars rikta så aggressivt våld mot oss?

"Fenomenet" med blåljusattacker är inte nytt. I vintras skrev Kvällsposten om hur ungdomar lockade ut blåljuspersonalen för att kunna attackera dem. Reportaget hade föranletts av flera liknande incidenter i bland annat Malmö och Kristianstad.

– Det är bara en tidsfråga innan någon blir blind eller förlorar sina fingrar, sa Hans Lippens, polisens presstalesperson i Region Väst, då.

Sedan dess har det enligt polisen varit förhållandevis lugnt, fram till helgens incident.

I vintras blossade debatten om attacker mot polis och räddningstjänst upp efter att flera incidenter inträffat på kort tid.Foto: Jens Christian

Polisen: Ser ingen ökning

Att Lars Förstell, hos polisen i region syd, inte sett några sådana anmälningar kan dock bero på att det inte kommit in till polisen.

– Det kan bero på att de inte har anmält händelserna till polisen. Det tycker jag att de ska göra. Det är oacceptabelt att sådana här saker sker när människor bara gör sin uppgift. I synnerhet akuta åtgärder, sådant som vi brukar kalla blåljus. Jag hade sannolikt reagerat om det hade ökat i stor omfattning, säger han.

Att polisen känner till det, medger han.

– Det finns ju ett fenomen som kallas social oro. Det brukar man kunna bedöma utifrån stenkastning, att personer försöker hindra till exempel räddningstjänsten eller ambulans att göra sitt jobb. Vi har inte haft det i Malmö på ganska lång tid, det som kallas social oro. Jag har inte kunnat se i det dagliga flödet, som jag har tillgång till, att det har varit förekommande på senare tid.

Enligt räddningstjänsten har dock deras arbetssätt ändrats efter attackerna. Man behöver en större beredskap för att veta hur man hanterar eventuella liknande situationer.

"Kan vara fulla med sprängmedel"

Sedan förra sommaren har de också restriktioner. Polisen har nämligen larmat om att kriminella som har handgranater i sin ägo inte längre förvarar dem i hemmet. Där görs husrannsakningar, och det har de kriminella förstått. Därför finns det, enligt räddningstjänsten, explosiva ämnen och föremål i en del bilar.

Då krävs ytterligare förebyggande insatser när räddningstjänsten åker ut på larm om bilbränder. Skulle det ligga handgranater i bilarna kan det bli förödande.

– Polisen kom till förra sommaren och berättade att vi måste iaktta stor försiktighet med tanke på att handgranaterna förvaras i bilarna, säger Kaj Engelke. 

Än så länge har en handgranat inte exploderat i en brinnande bil. Men att den kan detonera måste tas med i riskkalkylen. 

– Så fort vi är på de här adresserna måste vi veta att bilarna kan vara fulla med sprängmedel. Därför reagerar vi på andra sätt när vi går fram, säger Engelke som vill öka förståelsen för räddningstjänstens viktiga arbete.

Maja Strömberg
Maja Strömberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag