Johnny har fått diagnosen ADHD och medicinerar och väljer i dag en fredlig väg. "Jag ångrar mina våldshandlingar".
Johnny har fått diagnosen ADHD och medicinerar och väljer i dag en fredlig väg. "Jag ångrar mina våldshandlingar".
"Tidigare hade jag ett stort hat inuti i mig, jag kände att jag behövde göra folk som störde mig illa."
"Tidigare hade jag ett stort hat inuti i mig, jag kände att jag behövde göra folk som störde mig illa."
Som 18-åring grundade Johnny Panduro klubben Tormentors. "Vi var unga och arga"
Som 18-åring grundade Johnny Panduro klubben Tormentors. "Vi var unga och arga"
Mick Sørensen.
Mick Sørensen.
Preben N. Foto: Per Rasmussen
Preben N. Foto: Per Rasmussen
Martin Fryd Petersen.
Martin Fryd Petersen.
Boken om Martin Fryd Petersen.
Boken om Martin Fryd Petersen.
Micke "Mega" Johannessen.
Micke "Mega" Johannessen.
Boken om "Mega".
Boken om "Mega".

Avslöjar hemligheter om livet i mc-gängen

Publicerad

Mc-gängen är som en sluten värld.

Svår att ta sig in i – ännu svårare att ta sig ur.

Johnny Panduro, 40, lyckades lämna Bandidos i Danmark utan att bli sönderslagen och hånad.

I dag är han en av flera ex-medlemmar som avslöjar hemligheterna om livet inifrån mc-gängen.

– På gott och ont har klubben format mig till den människa jag är i dag, säger Johnny Panduro till tidningen Ekstrabladet.

Flera profiler i danska mc-gäng har senaste åren trätt fram och i böcker och tidningsartiklar och berättat om sina våldsamma liv i klubbar som Hells Angels och Bandidos.

I Sverige medverkade avhopparen Micke "Mega" Johannessen i boken "Helvetet inifrån" om hans tid i Hells Angels. När boken publicerades hade "Mega" och hans flickvän tvingats fly utomlands för att leva ett liv i polisens skyddsprogram.

Före detta Bandidosmedlemmen Johnny Panduro från Köpenhamn klarade att ta sig ur klubben utan att hamna i så kallad bad standing. Men han har ändå betalat ett högt pris för sina år i gängvärlden.

Fängelse, ångest, depression, ensamhet och fattigdom.

Försöker leva Svenssonliv

I dag jobbar han med slamsugning på Amager och försöker leva Svenssonliv så gott det går. Men han minns hur det brukade vara, då när han fullpumpad av steroider jagade runt i Köpenhamns undre värld. Han var fruktad för sin brutalitet.

– Jag såg inte andra människor som likvärdiga, det var under mig. Detsamma gällde polisen, jag hade ingen respekt för dem överhuvudtaget, berättar Johnny Panduro i intervjun med Ekstrabladet.

Han växte upp i en normal dansk familj, men kände att han var annorlunda. Svårt att tygla sitt vilda temperament, och svårt att fokusera. Långt senare, i vuxen ålder fick Johnny diagnosen adhd. Som ung fick han ingen hjälp utan började självmedicinera med amfetamin och anabola steroider.

Tiden för gängkriget

I 18-årsåldern startade Johnny Panduro klubben Tormentors tillsammans med några andra killar från Amager. Så småningom nåddes Hells Angels av ryktet om deras existens.

Detta var i mitten av 90-talet under konflikten mellan HA och Bandidos, det som kallades Det stora nordiska gängkriget. Amager var HA-land och gängmedlemmarna krävde lojalitet av Panduro och hans gäng. Det fick ett långfinger till svar.

Johnnys killar roade sig med att smyga runt och klistra Bandidos logga på Hells Angels-medlemmarnas bilar. Som en provokation.

Det blev en smärtsam läxa, minns Panduro. En dag attackeras hans gäng av rasande HA-medlemmar som svingar påkar och andra tillhyggen, någon är beväpnad med pistol också. Flera av Johnnys vänner förs till sjukhus med allvarliga skador.

Efter det flydde han till Fredriksæerk på norra Själland. Det var då ett Bandidosfäste och Panduros gäng accepterades som hang arounds.

"Det låter sinnessjukt"

Det betydde springa ärenden, tvätta, diska och passa upp Bandidosmedlemmarna. Men det innebar också vakttjänstgöring under pågående gängkrig. Det var livsfarligt.

– Jag kände att jag gett mig in i något jag inte kunde ta mig ur. Men jag struntade i det för vad skulle jag annars göra när HA var ute efter mig, säger Johnny Panduro till Ekstrabladet.

Det var en våldsspiral och Panduro erkänner att han ibland blev berusad av den maktkänsla som infann sig då han agerade med gängets auktoritet.

– Det låter sinnessjukt när jag säger det i dag, men jag njöt av att planera våld. Jag njöt av att få lära folk en läxa.

Ingen i klubben krävde att han skulle begå brott, säger han, men för att försörja sig levde han som kriminell. Inbrott och stölder flera gånger i veckan för att få pengar till den livsstil som förväntades av en Bandidos-medlem.

Vännen sköts på restaurang

Ett hårt slag för Johnny Panduro var när hans nära vän, Bandidosmedlemmen Bjørn Gudmandsen, sköts ihjäl utanför en restaurang i Liseleje 1997.

Efter det åkte han fast, bland annat för vapeninnehav. Under fängelsetiden började tankar på att ta sig ur gängvärlden växa. Uppbrottet blev inte så dramatiskt som befarat.

– Jag lämnade tillbaka min väst och ordnade andra praktiska saker. Sedan var det slut och jag har inte haft några problem med dem sedan dess.

Däremot fick Johnny problem med det egna psyket. Mardrömmar om personer han misshandlat och ångest över livet han levt. Det tog lång tid att ta sig igenom. I dag orkar han se framåt igen och har lärt sig uppskatta de små tingen i tillvaron, säger han till Ekstrabladet.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida