Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem fördömer lärardomen. Foto: Niclas Tilosius
Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem fördömer lärardomen. Foto: Niclas Tilosius

Alhem fördömer dom: Känns väldigt 1800-tal

Publicerad

Läraren släpade ut den stökiga eleven ur klassrummet för att återställa ordningen, men Lunds tingsrätt tycker inte att det handlar om övervåld.

Nu riktas skarp kritik mot tingsrättens beslut från flera håll.

– Den här domen känns väldigt 1800-talsbetonad, säger rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem.

– Jag tycker inte att det här är ett fall i gråzonen. Vi kommer att överklaga, säger Caroline Dyrefors Grufman, barn- och elevombud vid Skolinspektionen.

I samband med ett matteprov började sjätteklassaren att fila med sin linjal på bänken. Trots tillsägelse från läraren fortsatte pojken och läraren uppmanade honom att lämna klassrummet.

När pojken vägrade ska läraren ha tagit tag i hans arm och dragit ner honom från stolen ner på golvet. Därefter uppges han ha släpat ut pojken längs med golvet till ett intilliggande grupprum.

Andra elever har beskrivit situationen som "brutal" och läraren själv har sagt att stämning i klassrummet var "explosionsartad".

Skolinspektionen har drivit ärendet och anser att kommunen ska dömas till skadestånd för den kränkande behandlingen som eleven utsatts för.

"Tillhör 1800-talet"

Under torsdagen meddelade Lunds tingsrätt sin dom. Där friades Höörs kommun helt från skadeståndsanspråken. Rätten motiverade sitt beslut med att läraren använt den mängd våld som krävdes för att återställa ordningen.

Men rättsexperten och den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem är mycket kritisk till domen.

– Jag är förvånad över den här domen eftersom det är en kränkande handling att bete sig som läraren gjort i det här fallet. Att släpa ut en elev kan bara ses som förnedrande, kränkande, övervåld, säger han till Kvällsposten.

Han tycker att det är konstigt att läraren inte tillkallade en annan vuxen innan han tog till handgemäng.

– Jag utgår ifrån att man också då hade mobiltelefoner. Jag har full förståelse för att något måste ske, men vad hade varit mer naturligt än att lärare tagit upp sin mobiltelefon och ringt till rektorsexpeditionen? En lärare utan mobiltelefon måste tillhöra 1800-talet, säger Sven-Erik Alhem.

Hoppas på hovrätten

Han tror att stämning snabbt hade kylts ner om ytterligare en vuxen hade klivit in i klassrummet. Samtidigt tycker han att det är viktigt att lärare inte tillämpar någon form av "låt gå"-mentalitet.

– Man ska inte låta andra elever drabbas av att elever uppträder störande, men man ska inte ha en polisiär funktion hos en ensam lärare och med övervåld släpa ut någon över golvet. Det skulle till och med kunna anses kränkande om polismän gör det, säger Sven-Erik Alhem.

Han hoppas att domen överklagas och tror också att det finns goda chanser att domslutet ändras.

– Jag hoppas att andra skolor tar del av det här och se till att man omgående har en ordning där man snabbt kan se till att det kommer andra vuxna. Det är nästan löjeväckande om en lärare inte är utrustad med en mobiltelefon, säger Sven-Erik Alhem.

"Ingen gråzon"

Även Caroline Dyrefors Grufman, barn- och elevombud vid Skolinspektionen, är uppriktigt förvånad över beslutet från Lunds tingsrätt.

– Jag tycker inte att det här är ett fall i den så kallade gråzonen. Utan för mig är det ganska uppenbart att det våld som läraren har använt har varit en form av övervåld, säger hon till Kvällsposten.

Caroline Dyrefors Grufma säger att domen oroar henne ur flera olika aspekter. Bland annat upplever hon att den strider mot tidigare praxis på området.

– Det står väldigt tydligt i lagen att man inte får använda sig av obefogat våld och det har man gjort i det här fallet. Läraren har själv i förhör i tingsrätten uttryck att han skulle ha agerat annorlunda om han hade tillgång till andra resurser.

Hon är också tydlig med att påpeka att skadeståndskravet är ställt mot kommunen och inte mot den enskilda läraren.

Hur tycker du att Höörs kommuns agerande under hela den här processen?

– Jag tycker inte att de har tagit sitt ansvar, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Caroline Dyrefors Grufman säger också att domen nu kommer att överklagas.

– Man får aldrig ge vika för den viktiga principen som vi har i den svenska skolan att det är nolltolerans mot kränkande behandling.

Helena Sjögren
Helena Sjögren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag