Två asylsökande från ett hem för ensamkommande flyktingbarn i Alvesta åtalas i Växjö tingsrätt för grov våldtäkt av en 12-årig flyktingpojke. Foto: Google Maps
Två asylsökande från ett hem för ensamkommande flyktingbarn i Alvesta åtalas i Växjö tingsrätt för grov våldtäkt av en 12-årig flyktingpojke. Foto: Google Maps
De misstänkta har själva uppgett att de är 15 respektive 16 år gamla. Men åklagaren Emma Berge påstår att de både är över 18 år. Foto: Carl Carlert
De misstänkta har själva uppgett att de är 15 respektive 16 år gamla. Men åklagaren Emma Berge påstår att de både är över 18 år.  Foto: Carl Carlert
I sin bevisning har hon bland annat skärmdumpar från de åtalades Facebook-sidor. Där uppger den ena av dem att han är född 1971. "Jag påstår inte att han är 45, jag påstår att han är över 18 år", säger åklagaren. Foto: Shutterstock
I sin bevisning har hon bland annat skärmdumpar från de åtalades Facebook-sidor. Där uppger den ena av dem att han är född 1971. "Jag påstår inte att han är 45, jag påstår att han är över 18 år", säger åklagaren. Foto: Shutterstock

Åldersfråga i fokus efter barnvåldtäkt

Publicerad

Två asylsökande från ett hem för ensamkommande flyktingbarn i Alvesta åtalades under torsdagen för grov våldtäkt av en 12-årig pojke.

Åklagare Emma Berge hävdar att de båda åtalade är över 18 år och hänvisar bland annat till deras Facebook-sidor – där den ene uppger sig vara född 1971.

– Jag påstår inte att han är 45, jag påstår att han är över 18 år, säger Emma Berge.

Den misstänkta våldtäkten, som även filmades, ska ha skett utomhus i ett skogsparti i Alvesta i början av januari.

Enligt den anmälan som kommunen skickat till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) delade 12-åringen rum med en av de misstänkta.

De två nu åtalade har suttit frihetsberövade sedan början av januari.

Under torsdagen lämnade åklagaren in en stämningsansökan till Växjö tingsrätt. De två åtalas nu för grov våldtäkt mot barn samt barnpornografibrott. Båda nekar till brott.

Facebook del av bevisning

I stämningen uppges de två vara 15 respektive 16 år gamla. Det är den ålder som de själva uppgett när de kom till Sverige. Åklagaren påstår dock att båda är över 18 år gamla.

I sin bevisning har Emma Berge bland annat skärmdumpar från de åtalades Facebook-sidor. Den ena av dem uppger där att han är född 1997. Den andre att han är född 1971.

– Jag menar att det dels har gjorts en tandundersökning med åldersbedömning av Rättsmedicinalverket, och dels att det finns information från Facebook och liknande. Sedan får man ju utgå från hur de ser ut och uppfattas, säger åklagaren.

För att vidare fastställa en persons ålder går det att göra en handledsröntgen, men Emma Berge har nöjt sig med tandundersökningen.

Bedömning i två steg

Även Migrationsverket tar ställning i ålderfrågan när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Enligt Fredrik Bengtsson, presschef vid myndigheten, sker detta i två steg.

– Bedömningen är viktig ur själva mottagandeperspektivet, som barn har du ett annat mottagande i det svenska systemet än vad du har som vuxen. Men det är även en viktig faktor utifall man inte bedöms ha skyddsskäl. Om det är ett barn krävs det ett ordnat mottagande när personen ska återvända hem, säger han.

En första bedömning görs när personen kommer till Sverige.

– Om det är uppenbart att personen är över 18 år kan vi redan då skriva upp åldern. Men då ska det i princip vara ställt bortom all rimlig tvivel. Annars tar man ställning till åldersfrågan vid beslut om själva asylärendet, säger Fredrik Bengtsson.

I det steget bygger åldersbedömningen på asylutredningen. Här kan den sökande också få möjligheten att genomgå en medicinsk åldersbedömning för att styrka den ålder som personen uppgivit. Bevisbördan ligger alltid på den enskilda.

– Och om vi informerar den sökande om den möjligheten är det för att vi, utifrån personens berättelse och handlingar, inte bedömer att personen når upp till graden av sannolikhet kopplat till ålder, säger Fredrik Bengtsson.

Backade efter JO-kritik

Tidigare tog Migrationsverket ställning i åldersfrågan redan i samband med att personen kom till Sverige. Men efter kritik från justitieombudsmannen sker den först under själva asylbeslutet.

– Det är för att man ska kunna ha med det som en del i överklagande till domstolen, säger Fredrik Bengtsson.

I det här fallet kan de misstänktas ålder bli avgörande för påföljden om de döms – tillexempel i frågan om utvisning.

– Jag kommer att yrka på att de båda döms till fängelse och utvisning, säger Emma Berge.

Minimistraffet för grov våldtäkt mot barn är fyra års fängelse.

Malin Forsberg
Malin Forsberg
Helena Sjögren
Helena Sjögren

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida