Riksdagshuset har spärrats av av aktivister Foto: Öresundsrevolutionen
Riksdagshuset har spärrats av av aktivister Foto: Öresundsrevolutionen
Facebooksidan Öresundsrevolutionen ligger bakom Foto: Öresundsrevolutionen
Facebooksidan Öresundsrevolutionen ligger bakom Foto: Öresundsrevolutionen
Niels Paarup-Petersen, C: "Vi vill att de ska få samma känsla som vi får"
Niels Paarup-Petersen, C: "Vi vill att de ska få samma känsla som vi får"

Aktivisterna hämnas mot id-kontrollerna

Publicerad

Här hämnas de skånska aktivisterna mot id- och passkontrollerna på Öresundsbron.

Riksdagshuset i Stockholm spärras av med 400 meter plasttejp.

– Vi vill att de ska få samma känsla som vi får, när de spärrar av vår bro utan att fråga, säger Niels Paarup-Petersen, C-politiker och aktivist.

Facebooksidan Öresundsrevolutionen skapades av arga pendlare i samband med att regeringen presenterade planerna på att alla som reser mellan Danmark och Sverige – inklusive de som dagligen jobbpendlar – måste gå av tåget när de passerar Kastrup, visa id-kort och sedan fortsätta till Sverige med ett annat tåg. Sidan har gillats av fler än 23 000.

På torsdagen agerade sidans grundare på ett lite mer handgripligt sätt än genom Facebookinlägg.

Spärrade av riksdagshuset

Med 400 meter plasttejp i rödvitt, de danska färgerna, spärrade de av området framför riksdagshuset i Stockholm.

– Vi vill inte skapa problem för vanliga människor, vi vill bara visa makten vad de har ställt till med, säger Paarup-Petersen, regionpolitiker för Centerpartiet.

Var fjärde slutar resa

Passkontrollen och id-kontrollen vid dansk-svenska gränsen har gjort restiden mycket längre för pendlarna, menar han, och nu börjar man ser resultatet.

– En fjärdedel av pendlarna har försvunnit. Folk säger upp sig från sina jobb och det kostar varje månad 15 miljoner för regionen, säger Paarup-Petersen.

Direkt efter att banden satts upp plockade riksdagens vakter ner dem, det uppger polisen i Stockholms län.

– Jag har pratat med vakterna som grep in, och det framgick att de här personerna pratade skånska och var missnöjda med kontrollerna. Men eftersom banden är borta är detta ingen fråga för oss, säger Sebastian Kall, operatör vid Stockholmspolisen regionledningscentral.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida