Testade källkritiken. Ahmed Tahir blev riksänd när han spred uppgifter om att han lyckats ta ut 600 000 kronor i samband med Swedbanks bankomathaveri. "Jag ville visa hur lätt falska rykten sprids för att användas i olika syften", säger han. Foto: Ahmed TahirTestade källkritiken. Ahmed Tahir blev riksänd när han spred uppgifter om att han lyckats ta ut 600 000 kronor i samband med Swedbanks bankomathaveri. "Jag ville visa hur lätt falska rykten sprids för att användas i olika syften", säger han. Foto: Ahmed Tahir
Testade källkritiken. Ahmed Tahir blev riksänd när han spred uppgifter om att han lyckats ta ut 600 000 kronor i samband med Swedbanks bankomathaveri. "Jag ville visa hur lätt falska rykten sprids för att användas i olika syften", säger han. Foto: Ahmed Tahir
Spelade in en film. Ahmed Tahir intervjuades av flera medier i samband med att uppgiften om hans "rekorduttag" spreds. I en film som han nu har publicerat berättar han varför. "Jag spred uppgifterna för att visa att falska nyheter sprids för lätt", säger han. Foto: Ahmed TahirSpelade in en film. Ahmed Tahir intervjuades av flera medier i samband med att uppgiften om hans "rekorduttag" spreds. I en film som han nu har publicerat berättar han varför. "Jag spred uppgifterna för att visa att falska nyheter sprids för lätt", säger han. Foto: Ahmed Tahir
Spelade in en film. Ahmed Tahir intervjuades av flera medier i samband med att uppgiften om hans "rekorduttag" spreds. I en film som han nu har publicerat berättar han varför. "Jag spred uppgifterna för att visa att falska nyheter sprids för lätt", säger han. Foto: Ahmed Tahir

Ahmed avslöjar syftet med stora bankbluffen

Publicerad

Ahmed Tahir påstod att han lyckades ta ut 600 000 kronor från sitt övertrasserade konto när Swedbank drabbades av ett bankomathaveri.

Nu berättar han att syftet var att testa mediernas källkritik.

– Jag ville visa hur lätt falska rykten sprids för att användas i olika syften, säger Ahmed som nu har publicerat en film om händelserna.

Nyheten om Swedbanks jättehaveri 1 februari slog ner som en bomb. Till följd av ett teknikfel gavs kunder möjlighet att ta ut pengar från sina konton, trots att det saknades täckning.

Långa köer bildades vid uttagsautomater över hela Malmö och på sociala medier spreds uppgifter om att det gick att ta ut obegränsade summor.

Då fick Ahmed Tahir en idé.

– Jag hittade på att jag hade tagit ut jättemycket pengar. Det var för att jag ville visa folk hur lätt rykten sprids och hur falska nyheter kan få fart.

Ahmed säger att han medvetet spred uppgiften att han hade lyckats ta ut 600 000 kronor på någon timme.  Nyheten fick snabbt fart och togs upp av bland andra Sydsvenskan och Aftonbladet. 

Skulle skicka pengar 

I intervjuer berättade Ahmed Tahir om hur pengarna hade packats ner i stora väskor för att sedan skickas till behövande i hemlandet Jemen.

Parallellt med nyhetsrapporteringen om Ahmeds "rekorduttag" diskuterades nyheten på sociala medier och ganska tidigt kom flera personer med uppgifter som pekade mot att allt var fejk. 

Därefter avpublicerades både Sydsvenskans och Aftonbladets artiklar om Ahmed.

Sydsvenskans nyhetschef, Marcus Ekdahl, har tidigare sagt till Kvällsposten att tidningen så långt som det var möjligt försökte kontrollera uppgifterna om det påstådda rekorduttaget.

 – Vi uppmärksammades av läsare och på andra sätt om en rad detaljer som gjorde att vi ytterligare ifrågasatte hans uppgifter. Det gjorde att vi valde att plocka bort artikeln, men vi vet fortfarande inte om att han gjort uttaget eller inte, sa Marcus Ekdahl då.

Aftonbladets publisher, Sofia Olsson Olsén, förklarade avpubliceringen så här i ett inlägg på Facebook:

– När vi inser att vi, trots flera kontrollpunkter, blivit blåsta så avpublicerar vi genast artikeln. Ibland är det motiverat, som i det här fallet då det inget finns att korrigera då då hela grundstoryn är felaktig.

Förklarar bluffen i en film

Ahmed Tahir själv har inte tidigare svarat på några frågor kring varför han genomförde bluffen, men i en ny film som han har lagt upp på internet redogör han för vad som hände.

– Alltså, jag har inget emot medierna som så. Men vissa saker måste fixas, det är för lätt att sprida falska nyheter.

– Om en tidning skriver så skriver andra samma sak, de tar bara informationen och för vidare, säger Ahmed till Kvällsposten.

Men alla gick inte på det?

– Nej, och det är bra. Men i dag är det så vanligt att om det händer något så springer alla mot det hållet utan att tänka, säger Ahmed Tahir.

I samband med att "nyheten" om rekorduttagen spreds fylldes även sociala medier och nätforum med kommentarer om Ahmed. En hel främlingsfientliga kommentarer luftades, bland annat någon som skrev att "pengarna går säkert till IS".

– Det är det jag menar, genom falska nyheter kan man kontrollera medier på fel sätt för att utnyttja det i speciella syften. Det främlingsfientliga är inget ovanligt för mig. Jag hör det varje dag, jag upplever det hela tiden. Med den här filmen vill jag visa hur lätt det är, säger han.

Magnus Andersson
Magnus Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag