8 saker du måste veta om EU-migrantlägret

Publicerad

Under tisdagen revs ett stort läger i Malmö där EU-migranter bott. Men vad har egentligen hänt, vem äger tomten och varför har romer bosatt sig på ett gammalt industriområde i Sorgenfri?

1. Vilka är migranterna som bor i lägret?

Många EU-migranter är romer från Rumänien. Romer är i stora delar av Europa en utsatt grupp. De senaste åren har många tagit sig till Sverige för att tjäna pengar, ofta genom att tigga. Då den fria rörligheten inom Europa gäller kan romerna resa runt. I Rumänien, där många romer kommer från, är de en diskriminerad grupp.

Foto: Tomas Leprince

2. Varför bor migranterna i ett läger i Malmö?

I Sverige finns det ont om bostäder för romerna att bo i. De har ofta inga arbeten och därmed ingen fast inkomst. De måste därför bo utomhus, i bilar eller i husvagnar. I Malmö har en grupp romer därför bosatt sig på en öde tomt.

3. Hur såg det tidigare ut på tomten där migranterna bor?

Tomten där romerna under två år bott heter Brännare 19 och är en del av det gamla industriområdet i Sorgenfri. Tomten har länge stått tom och tidigare använts av andra hemlösa.

Foto: Per Wissing

För några år sedan byggdes en ny gymnasieskola på området, men den tvingades snabbt stänga eftersom marken runtomkring var så förorenad. I sociala medier ges bilden att migranterna själva skapat den osanitära miljön på tomten, men den var alltså obeboelig redan innan. Mijönämnden har dock konstaterat att situationen ytterligare förvärrats av avfallslagring och eldning på efter att det blev bosättningar där.

4. Vems mark är det?

Tomten ägs av fastighetsmiljardären Per Arwidsson, som i väntan på att bygga bostäder där lät grinden till den 9 200 kvadratmeter stora tomten stå öppen.

Per Arwidsson gjorde 2014 en ansökan om avhysning till Kronofogden, men de kunde inte avhysa migranterna. För att de ska avhysa krävs det att de som lämnar ska kunna identifiera sig, vilket alla inte kunde.

Sedan följde många turer där Kronofogden, kommunen och polisen var inblandade. Men det tog alltså mer än ett år innan avhysningen kunde verkställas.

Foto: Tomas Leprince

5. Varför får inte migranterna bo där?

Marken är privat. I det senaste beslutet från miljönämnden, som också lett till att det faktiskt blivit en avhysning, anges också hälsoskälen.

Migranterna har inte haft tillgång till vatten, toaletter och avlopp i lägret.

I sitt beslut skriver miljönämnden i Malmö:

"Miljöförvaltningen har sedan tidigare förbjudit boende på den privata tomten. Den sanitära situationen på platsen medför allvarliga hälsorisker för de som bor där och påverkar miljön runtomkring genom bland annat nedskräpning och rök från eldning."

De överklaganden som inkommit har avslagits.

Foto: Tomas Leprince

6. Hur har avhysningen gått till?…

Många av de som bodde i lägret har lämnat självmant i samband med att avhysningen skulle äga rum. Tidigt på tisdagsmorgonen spärrade polisen av lägret och en hätsk stämning uppstod. Polisen uppmanade alla, även journalister och aktivister, att lämna platsen.

I samband med att de sista personerna lämnade lägret åkte grävskopor in och rev det.

7. Varför protesterar så många?

Foto: Tomas Leprince

Hundratals aktivister har försökt förhindra rivningen av migranternas läger i Sorgenfri. Många menar att de som bott där lämnas utan någonstans att sova.

– Det vi protesterar mot är att det inte finns något ställe att avhysa dem till. Det här är inget bra ställe att bo på, men det finns ju inget alternativ, säger Johanna Nilsson, Nätverket för romers rättigheter, i en intervju med Expressen TV.

Även vissa politiker är kritiska. Vänsterpartiets ledamot i miljönämnden uttalade sig under måndagen i Expressen TV.

– Det är ovärdigt för människor att bo så här, men att bara hänvisa till miljölagstiftning utan att hänvisa människorna till annan plats... Det är inhumant och sänder budskapet att inför en pressad situation är vi inte lika inför lagen, säger Elisabeth Hellman.

8. Var ska migranterna sova framöver?

Foto: Tomas Leprince

Malmö stad kommer att upprätta ett evakueringsboende med cirka 50 platser och ett vinterhärbärge med 40 platser. Antalet migranter som bott i lägret uppgår till 150-200.

Annelie Larsson, direktör Sociala resursförvaltningen i Malmö stad, säger till Kvällsposten att deras ansvar är att avhjälpa vid akuta situationer. Alltså inte att bistå med mer permanenta lösningar.

I nuläget har 17 personer som tidigare bott i lägren på Brännare 19 valt att åka hem till Rumänien när Malmö nu även erbjuder hemresor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag