Så här såg byggnaden ut när branden var släckt. Foto: POLISENSå här såg byggnaden ut när branden var släckt. Foto: POLISEN
Så här såg byggnaden ut när branden var släckt.  Foto: POLISEN
Mannen häktades misstänkt för grov mordbrand i december tidigare i år. Foto: Tomas LePrinceMannen häktades misstänkt för grov mordbrand i december tidigare i år. Foto: Tomas LePrince
Mannen häktades misstänkt för grov mordbrand i december tidigare i år.  Foto: Tomas LePrince
Lokalen var förstörd. Foto: POLISENLokalen var förstörd. Foto: POLISEN
Lokalen var förstörd.  Foto: POLISEN
Skadorna på byggnaden var kvar långt efter branden. Foto: POLISENSkadorna på byggnaden var kvar långt efter branden. Foto: POLISEN
Skadorna på byggnaden var kvar långt efter branden. Foto: POLISEN

30-årig IS-sympatisör frias för terroristbrott

Publicerad

Den 30-årige syriske mannen stod misstänkt för att ha tänt eld på en lokal som används som shiamuslimsk bönelokal.

Nu frias han från anklagelserna om terroristbrott.

Den tekniska bevisningen kan inte binda honom till platsen, enligt domen. 

Den 30-årige syriern har sedan slutet av förra året var misstänkt för att ha kastat in flaskor med bensin – molotovcocktails – från Kopparbergsgatan till en shiamuslimsk bönelokal på Norra Grängesbergsgatan i Malmö. 

IS tog tidigt på sig dådet – men de uppgifterna ifrågasattes både av den svenska polisen och terroristexperter. 

Men trots det begärdes mannen häktad misstänkt för terroristbrott, men tingsrätten ogillade brottsrubriceringen. Han häktade i stället misstänkt för grov mordbrand.  

Frias för terroristbrott

När mannen tidigare i år åtalades valde åklagare Agneta Hilding Qvarnström ändå att försöka få honom döms för terroristbrott. 

Under fredagen meddelades domen mot 30-åringen. 

Åklagaren yrkade på fem års fängelse och utvisning. Men 30-åringen frias från alla anklagelser. 

Ett kriterium för att någon ska dömas för terroristbrott är att gärningen ska skada staten Sverige. Det anser inte tingsrätten inte varit fallet. 

Enligt tingsrätten går det inte via teknisk bevisning att binda mannen till brottsplatsen vid tillfället. Det finns heller inget vittne som med säkerhet kan peka ut mannen. 

Är IS-sympatisör

Åklagare Agnetha Hilding Qvarnström medgav tidigt att hennes åtal byggde på incidier: att mannen befann sig i området vid tidpunkten och att han via en mellanhand förmedlat information till den IS-kontrollerade nyhetsbyrån Aamaq. 

I bevisningen mot mannen fanns hans hårddisk  som beslagtogs av polis. 

På datorn fann polisen material som pekar på att mannen har sympatier för IS. I mannens dator finns bland annat filmer som visar hur IS-soldater skär av halsen av tillfångatagna fiender. Där finns även en manual för tillverkning av detonator till en bomb.

Tingsrätten konstaterar att han visserligen är IS-sympatisör, men att det inte räcker för en fällande dom. 

Det här är andra gången som tingsrätten fäller brottsrubriceringen terroristbrott. 

Svag bevisning

Men den tekniska bevisningen är, enligt 30-åringens försvarsadvokat, svag. Det finns varken fingeravtryck på glasskärvor eller andra DNA-spår från platsen. Ett handavtryck från en ruta har inte kunnat identifieras.

Däremot ska händelsen fångats på film. Men detta uppmärksammades för sent av polisen – och filmen raderades automatiskt tio dagar efter händelsen. I rätten vittnade i stället poliser som sett övervakningsfilmer. 

Den 30-årige syriern har genom hela processen nekat till anklagelserna. 

Han släpptes också på fri fot efter rättegången i tingsrätten – men omhändertogs omedelbart av Säpo med stöd av Lagen om särskild utlänningskontroll. 

En lag som ofta används när säkerhetspolisen vill att en person ska utvisas. 

Åklagare Agneta Hilding Qvarnström påpekade när hon väckte åtal att den 30-årige mannen är sunnimuslim – och föreningslokalen var shiitisk.

– I stor utsträckning är IS kamp en kamp om sunni mot shia, sa hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag