Nils Funcke. Foto: Ylwa YngvessonNils Funcke. Foto: Ylwa Yngvesson

Nils Funcke.

 Foto: Ylwa Yngvesson
SKRIV I NATT. Yttrandefrihetens rättigheter borde vara lika för alla i Sverige, oavsett medborgarskap, anser Nils Funcke. Bilden visar Gutenberg och hans tryckpress. Foto: PappersarkivetSKRIV I NATT. Yttrandefrihetens rättigheter borde vara lika för alla i Sverige, oavsett medborgarskap, anser Nils Funcke. Bilden visar Gutenberg och hans tryckpress. Foto: Pappersarkivet

SKRIV I NATT. Yttrandefrihetens rättigheter borde vara lika för alla i Sverige, oavsett medborgarskap, anser Nils Funcke. Bilden visar Gutenberg och hans tryckpress.

 Foto: Pappersarkivet
Gutenbergs bibel. Foto: Olaf JentzschGutenbergs bibel. Foto: Olaf Jentzsch
Gutenbergs bibel. Foto: Olaf Jentzsch
Jubileumsår 2016. Tryckfrihetsförordningen firar 250 år. Foto: Erik SimanderJubileumsår 2016. Tryckfrihetsförordningen firar 250 år. Foto: Erik Simander
Jubileumsår 2016. Tryckfrihetsförordningen firar 250 år. Foto: Erik Simander

Yttrandefriheten ska gälla för alla i Sverige

Publicerad

I år firar Sveriges tryckfrihetslagstiftning, som också är världens äldsta, 250 år.

Nils Funcke tycker att det nu är hög tid att se till att utländska medborgare omfattas fullt ut.

Det är dags att öppna det kanske finaste och sannolikt det värdefullaste vi har, vår grundlagsfästa tryck- och yttrandefrihet för alla. Utan begränsningar. Utan falluckor som lagstiftaren med ett enkelt riksdagsbeslut kan öppna efter behag eller tillfälliga opinionsyttringar.

Med kortare avbrott har tryckfrihet rått i Sverige i 250 år. Generation efter generation har stärkt och vidgat den. Från 1992 fick radio och tv samma skydd som tryckta skrifter genom yttrandefrihetsgrundlagen.

Det finns ett jobb att göra även för vår generation. En åtgärd av betydelse vore att låta även de omkring 800 000 utländska medborgare som bor i Sverige omslutas av den. Att drygt åtta procent av befolkningen särbehandlas när det gäller denna grundläggande frihet är omotiverat och oacceptabelt.

I tryckfrihetsförordningen (TF) portalparagraf heter det att "med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt" att utgiva skrifter utan att det allmänna lägger några hinder i vägen. Förbudet mot förhandsgranskning och hindrande åtgärder för att trycka och sprida en skrift är kategorisk. Ingripande får bara ske efter publicering.

Grundtanken från TF går igen i yttrandefrihetsgrundlagen. Där ges "varje svensk medborgare" rätt att utan det allmännas inblandning i förväg "ge uttryck för tankar, åsikter och känslor" i ljudradio, tv, tekniska upptagningar, film och databaser.

Utöver censurförbudet är rätten att lämna uppgifter för publicering en grundbult i regleringen. Men även den är i YGL i grunden en rätt endast för varje svensk medborgare.

Så fortsätter det. Bestämmelse efter bestämmelse.

 

LÄS OCKSÅ: Orden om yttrandefrihet får inte bli besvärjelser

 

Utgivare för radio- och tv-program, tekniska upptagningar, periodiska skrifter och webbplatser på internet måste vara svensk medborgare. Ägare till en periodisk skrift "skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person".

Inte blir det annorlunda när det gäller tillgången till allmänna handlingar. I grunden är det bara svenska medborgare som har rätt att använda offentlighetsprincipen.

Totalt nio gånger anges i tryckfrihetsförordningen att en rätt gäller för svenska medborgare. I yttrandefrihetsgrundlagen fem gånger.

Båda våra yttrandefrihetsgrundlagar öppnar för att även utländska medborgare ska kunna få del av rättigheterna.

I YGL och TF heter det att det i allmän lag får föreskrivas att även utlänningar får vara utgivare. Och sist i TF står att läsa att utlänning är likställd med svensk medborgare om inte annat anges i TF eller i en särskild lag.

Det som är grundlagsfäst rättighet för svenska medborgare kräver alltså särskilda beslut för att gälla även utlänningar bosatta i Sverige. Alternativt kan rättigheten begränsas med ett enkelt majoritetsbeslut i riksdagen.

Att göra begränsningar för svenska medborgare kräver däremot den prövning och lite omständliga procedur som krävs för att ändra grundlag. Rättigheterna ska vara seglivade och överleva en tillfällig opinion.

Tillgången till allmänna handlingar gäller även utlänningar så länge inget annat beslutats i lag. I dag råder frågeförbud för myndigheterna när någon begär tillgång till allmänna handlingar som är offentliga.

 

LÄS OCKSÅ: En fundamentalists bekännelser

 

Ett riksdagsbeslut som begränsar eller berövar utlänningar tillgång till allmänna handlingar skulle samtidigt frånta svenska medborgare rätten att anonymt ta del av allmänna handlingar. ID-kontroller skulle bli nödvändiga för att stänga ute utländska medborgare från diarier och arkiv. Därmed faller den anonymitetsrätt som anses central för att enskilda inte av rädsla ska avstå från att utnyttja sina rättigheter.

På en punkt är dagens reglering extra besvärande, ologisk och stötande. En utländsk medborgare bosatt i Sverige skulle kunna vara utgivare för till exempel den tryckta upplagan av Expressen med dagens regler. Han eller hon skulle även kunna äga och vara utgivare för en periodisk skrift men inte för en webbplats.

Möjligheten att få yttrandefrihetsgrundlagarnas extra starka skydd för publiceringar på internet infördes 2003. Det ansågs centralt att vidmakthålla en vid yttrandefrihet även i ett nytt medielandskap. Bestämmelsen fortsatte traditionen och ambitionen att inkludera nya former för masskommunikation som kännetecknat lagstiftningen sedan 1970-talet.

Men på nätet är det stopp för utlänningar. Den som till exempel flytt sitt hemland och befinner sig här i exil får inte bli utgivare. Även ett utgivarskap för en webbplats som är kopplade till en registrerad skrift avslås av Myndigheten för press, radio och tv.

 

LÄS OCKSÅ: Frihet för vem?

 

Till dessa inskränkningar för utlänningar ska läggas begränsningarna av skyddet för dem som lämnar uppgifter till utländska korrespondenter i Sverige. Även skyddet för skrifter som framställs i Sverige men är avsedda för spridning i andra länder har försämrats.

Regeringen är inte nöjd utan har beställt ytterligare inskränkningar. Mediegrundlagskommittén har i uppdrag att ta fram förslag som gör att Sverige i så "stor utsträckning som möjligt" kan bistå med rättslig hjälp när andra stater begär det när det berör tryck- och yttrandefriheten. Förmår ledamöterna i kommittén sätta klackarna i backarna detta jubileumsår?

Yttrandefriheten har sina gränser men samtidigt måste den vara gränslös och blind för vem som utnyttjar den.

 

Nils Funcke

kulturen@expressen.se

Nils Funcke är journalist och ytttrandefrihetsexpert.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag