VÄSTSVERIGES BÄSTA UTFLYKTSMÅL del 10
Under sommarhalvåret, inte minst när man har gäster, kan man behöva ett riktigt bra utflyktsmål. Själv har jag ofta tagit med mina besökare till Vetteberget, för där får man både en dos historia och en promenad - samt viktigast av allt: en vidunderlig utsikt.
Vetteberget är Tjörns högsta berg, och även om det inte säger så mycket (116 meter) känns det bra när man når toppen. Vandringsleden är markerad, men sist jag gick den var ett par av märkena vandaliserade, så emellanåt får man hålla utkik efter avbrutna gula pinnar utan kors. Vad man däremot inte bör göra är att lämna leden och vandra mot toppen på eget bevåg, för då riskerar man att hamna mycket fel på detta berg genomkorsat av sprickdalar. Men allra först måste man hitta själva berget!
Första gången jag skulle besöka Vetteberget åkte jag runt i bilen ganska länge och försökte forcera det från olika håll tills jag fick hjälp av en bofast. För fastän berget är utmärkt på bilkartan som utsiktsplats och fastän det ligger ett bronsåldersröse på toppen som bara det är värt ett besök finns det inga skyltar som visar besökaren rätt.
Man kör alltså väg 169 mot Rönnäng och när man kommer till korsningen med avtagsvägen mot Skärhamn väljer man i stället grusvägen som leder åt motsatt håll. Denna lilla smala väg (som man bör köra på mycket långsamt och försiktigt genom det tätt bebyggda området) följer man till en liten parkeringsplats där leden börjar. Först går den genom en skogsbeväxt bäckravin, men snart når man själva berget och påbörjar den ganska blygsamma stigningen mot toppen där stenröset ruvar tungt och forntidsgrått.
Samtidigt öppnar sig utsikten runtomkring en, man ser Marstrand och Pater Noster och Klädesholmen och Skärhamn och Kyrkesund och in över land mot Sundsby - till sist ser man hela Tjörn. Men vid det laget befinner man sig förstås på toppen, kanske har man satt sig på en av rösets stenar för att vila medan man låter blicken svepa över himmel, berg och hav.
Och så tänker man på platsens betydelse. Stenarna är varma, för solen är nära, hela himlen känns nära. Man får inte glömma att rösets uppgift inte i första hand är att förse oss med sittplatser utan att detta är en helig plats som haft en särskild betydelse för människorna som byggde röset och som begravde någon här. Vem? Det vet man förstås inte. Vi vet överhuvudtaget inte så mycket om dessa människor, men upplevelsen av att befinna sig nära himlen och kunna se hela världen under sig måste ha varit lika fantastisk för dem som för en nutida besökare. Röset på Vetteberget är ett av de största i Bohuslän. Det är 3 000 år gammalt. Vid arkeologiska utgrävningar har man bland annat funnit ett bronssvärd.
Allt det där är mycket spännande att tänka på, men en solig dag är det nog ändå känslan av rymd och ljus som vinner över forntidstankarna. Eller kanske är det just blandningen som gör ett besök på Vetteberget så speciellt, av stenens tyngd och himlens lätthet, av forntiden som representeras av röset och nuet som representeras av alla segelbåtar som vimlar där ute mellan skären. Havet är djupblått under den ljusa himlen. Mellan stenarna har ljungen just börjat blomma.
