Verktygen i lådan

Publicerad
Uppdaterad
Glänta nr 1 2010
TIDSKRIFT
”Varje redskap är ett vapen om man hanterar det rätt.” När Antonio Negri och Michael Hardt revolutionerade vänsterdiskurserna med Imperiet för tio år sedan valde de att citera Ani DiFranco på försättsbladet. Även om tidskriften Glänta inte uttryckligen hänvisar till vare sig Negri, Hardt eller DiFranco så ekar flera av texterna i senaste numret, med just vapen som tema, av samma sentens. Här finns historiska
genomgångar av hur europeiska statsbyggen och krig formats och avgjorts utifrån vapendialektik, referenser till öppningsscenen i Apornas planet där en människolik
primat lyfter ett ben och ändrar historiens gång genom att slå sönder allt omkring sig med benknotan som vapen, och en avklädning av den industri- och välståndspolitik som lett Sverige från omhuldad alliansfrihet raka vägen in i krig. Intressantast är brittiskan
Cristina Masters essä ”Cyborgsoldater och militariserad maskulinitet”. Hon visar hur avancerad militärteknologi inte bara gör dödandet och kriget avlägset till och med för de mörkerseende och datornavigerade soldater som utkämpar det på plats utan hur
cyborgfieringen av soldatkropparna skapar en ny form av klinisk ultrakompetent maskulinitet – där köttslighet och mänskliga beteenden är såväl oönskade som lättutrotade. Att läsa Glänta är såklart en fröjd. Den har lyxigt gräddpapper, är tjock som en bok och pendlar mellan essäistik, konst och litteratur på en och samma gång.
Men hur glad man än blir över så mycket journalistiskt och konstnärligt allvar önskar man efter ett tag att redaktionen hade tagit ett kliv åt sidan och renodlat några av alla de framvällande uppslag och idéer som dryper längs sidorna. Blivit tankevapen, snarare än
redskapslåda.

ANN HELLGREN

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag