"H.K.H. Kronprinsessan Victoria" av Anna Kalinitchenko Jalpachik. (Bilden är beskuren).
"H.K.H. Kronprinsessan Victoria" av Anna Kalinitchenko Jalpachik. (Bilden är beskuren).

Vårsalongen: Liljevalchs konsthall

Publicerad

Broderi och grafik med motiv från ­familjealbumen är inne på Liljevalchs ­vårsalong.
Therese Bohman hittar originellare verk bland de äldre konstnärerna än de yngre.

Det är omöjligt att bli överraskad av Liljevalchs vårsalong, eftersom den varje år känns exakt som Liljevalchs vår­salong: en blandning av konst som sträcker sig mellan folkhems­realism och eskapism, socialt patos och kvällskurspyssel, salongskonst och slöjdsal.
Säger den något om samtiden? På vårsalongen 2012 finns en hel del politisk konst, som fokuserar på ungefär vad man hade kunnat föreställa sig: etnicitet och kolonialism, identitet och utanförskap, könsroller och kvinnorepresentation i styrelserum - Bengt Ohlsson skulle kunna bocka av många punkter på sin kulturvänsterlista, medan den som anser att konsten ska sätta problem under debatt kan störa sig på porträtt av dandys i borgerliga salar.
Och säger urvalet något om tillståndet för konsten? Det tycks vara inne med broderi och ute med grafik. Trots att en av juryns medlemmar är fotografen Annika von Hausswolff (de övriga Ernst Billgren och Peter Johansson, under ord­förandeskap av konsthallschef Mårten Castenfors) syns inte mycket foto.
Det verkar populärt att bläddra i familje­albumen (Gunnel Wåhlstrand-effekten?) och där hitta utgångspunkter till såväl handarbete som collage och måleri. Måleriet dominerar vårsalongen och är till stor del föreställande, till viss del förutsägbart men överlag bra.

Det är lätt att bli skeptisk inför vissa verk av yngre konstnärer eftersom de ger ett på samma gång krampaktigt och påstridigt intryck. Jag känner igen det från konstskolornas slututställningar: antagligen sprunget ut en alltför stark längtan efter ett eget uttryck.
Bland de yngsta - och mer avslappnade - är Fredrik Forslind som gör fotorealistiska blyertsteckningar och Marion Fink, som med minimalistiska barockkompositioner (ja, faktiskt!) av tonåringar är som en blandning av Georges de La Tour och Balthus: var kommer ljuset ifrån? undrar man. Och vad sysslar de egentligen med?

Annars är de verk jag särskilt fastnar för till stor del gjorda av något äldre konstnärer, som Eva Wilms två målningar "Barnet". Över flickan i skogslandskap som båda målningarna före­ställer vilar en olycksbådande känsla av att något kusligt kommer att hända. Märta Königs landskap med insekter utmärker sig genom att utstråla genuin glädje inför måleriet, medan Anna Kalinitchenko Jalpachiks pastell-­sciencefiction är på samma gång kylig och förförisk.
Sonja E M Andersson (född 1943) är en av de äldsta medverkande och målar upplösta landskap där ljuset tycks vibrera. De är andliga som hos Mark Rothko, kraftfullt måleriska som hos Per Kirkeby, vackra och stämningsfulla. Och kanske det minst trendiga på hela utställningen.

Therese Bohman
Therese Bohman
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag