Henrik Klackenberg jobbar som statsheraldiker, och motsätter sig Gefle Dagblad. Till vänster: Cecilia Klackenberg. Foto: KRISTOFFER WIKSTRÖM
Henrik Klackenberg jobbar som statsheraldiker, och motsätter sig Gefle Dagblad. Till vänster: Cecilia Klackenberg.  Foto: KRISTOFFER WIKSTRÖM

Varför får man inte skriva på svenska flaggan?

Publicerad

Mittmedias reklamflagga med arabiska bokstäver har hamnat i blåsväder.

Marcus Bornlid Lesseur ringde upp statsheraldiker Henrik Klackenberg för att ta reda vad som står på.

I början av februari lanserade Mittmedia den nya tjänsten MittArabi, en sida med lokalnyheter på arabiska. Reklamaffischerna bestod av svenska flaggor med arabisk text. Efter det har rasistiskt motiverat hat och hot riktats mot tidningen. Men alla reaktioner kommer inte ifrån islamofober. Nu har även Riksarkivet, med dess statsheraldiker i spetsen, gett sig in i leken och tillkännagett att de ser affischerna som "besvärande".  

Expressen Kultur ringde upp statsheraldikern Henrik Klackenberg, som har i uppdrag att bevaka efterlevandet av flaggbestämmelserna, för att ta reda på vad det är som är så flag(g)rant.

Varför får man inte skriva på flaggan? 

– Jag tror att lagen är ett minne från 1940-talet när man gärna satte ett hakkors mitt i det gula korset. Det är nästan det enda som står i flagglagen, annars finns det nästan inga begränsningar, förutom vilken färg och vilket format den ska ha. 

Vad finns det för gränser för vad man kan göra med flaggan?

– Det är inte tillåtet att använda flaggan i näringsverksamhet, när man inte har patentverkets tillstånd till det. Annars finns det inte så många bestämmelser, förutom att den inte får förses med text, eller produceras i vilka mått eller vilka färger som helst.

Hur är det med användandet av flaggan inom konsten? Gick Carl Johan De Geer för långt?

– Det där var ju så länge sedan. Men jag tror att det var på grund av honom som man ändrade flagglagen. Tidigare kunde man bli dömd för flaggskändning, men det kan man inte i dag. 

Vad skulle hända om Mittmedia inte gör sig av med reklamen?

– Det kommer de att göra. Det kommer de att göra. De var bara okunniga. Nu har de förstått problemet. 

Om vi ändå leker med tanken att de hade struntat i flagglagstiftningen, vad hade hänt då? Hade de belagts med böter?

– Nej, det finns inga böter i den lagstiftningen. Jag kan faktiskt inte riktigt säga hur en åklagare hade hanterat en sådan situation. 

Hur många fall av brott mot flagglagen kan man se under ett år? 

– Sådär fem, tio stycken. Det brukar ju vara så att ngra är okunniga och så upplyser vi dem och så blir det bra med det. 

Fyller den här lagen fortfarande en funktion, tycker du? 

– Det tycker jag. Det är tack vare den vi kan hålla nationalsymbolen i helgd. Det tror jag att väldigt många människor tycker. Testa bara att kolla upp det på Facebook. 

Det är rätt nischat att jobba som heraldiker. Hur halkade du in på den här banan? 

– Det är nog mest tillfälligheter egentligen. Mina företrädare har också varit medeltidshistoriker, och jag kommer från den bakgrunden också. 

 

Så lyder lagen

I Lag (1982:269) om Sveriges flagga 4 § står det: Flaggan får inte i vidare mån än som följer av första och andra styckena förses med märken, bokstäver eller andra tecken.

 

Här kan ni läsa Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullbergs svar på kritiken mot reklamkampanjen

Marcus Bornlid Lesseur

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag