Negar Josephi, journalist och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: KARL GABORNegar Josephi, journalist och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: KARL GABOR
Negar Josephi, journalist och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: KARL GABOR
Efter terrordådet på Drottninggatan. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBLEfter terrordådet på Drottninggatan. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL
Efter terrordådet på Drottninggatan. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL
Övervakningskamerabilden på misstänkte terroristen Rakhmat Akilov. Foto: SLÖvervakningskamerabilden på misstänkte terroristen Rakhmat Akilov. Foto: SL
Övervakningskamerabilden på misstänkte terroristen Rakhmat Akilov. Foto: SL

Varför är det så skamligt att vara rädd?

Publicerad

Negar Josephi undrar om hon tillhör det "vi" som inte ska påverkas av terrorn.

"Vi tänker inte låta oss kuvas", "det får inte förändra vårt samhälle", "låt inte det här styra ert liv" är några saker som statsminister Stefan Löfven har sagt dagarna efter terrordådet i centrala Stockholm. Tidningar har lovat att detta inte ska knäcka oss och sagt åt oss att vi inte ska vara rädda. Det har publicerats bilder på människor som håller om varandra och Stockholm har varit en varm plats.

Men vilka av oss ingår i detta ”vi” som inte ska låta oss påverkas av terrorn på Drottninggatan? 

Är Judiska församlingen, vars budget sedan länge till stor del går till säkerhet, inkluderad i detta ”vi”? Är judiska föreningen i Umeå, som nyss lade ner sin verksamhet på grund av hot och trakasserier, det?

 

LÄS MER: Jonas Gardell om att vi inte ska låta terroristerna ta vårt Stockholm ifrån oss 

 

Tävling mot rädslan efter terrorn

Ingår jag, som efter terrordåden i Paris 2015 slutade att besöka stora varuhus och gallerior, och undviker tunnelbanan, på fredagar och helger under rusningstid? 

”Jag är alltid rädd att något ska hända” säger Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet och Judiska församlingen i Stockholm, i senaste numret av Judisk krönika. "Efter attentatet i Köpenhamn blev det plötsligt mer verkligt. Det är inte osannolikt att det skulle kunna ske en attack här också. Det är det enda som inte får mig att sova gott om natten", säger han.

Vi som upplevde krig och terror som barn i de länder vi flydde från kommer alltid att bära med oss rädslan. Vi knäcktes för länge sen. Man blir rädd av att förlora människor. Man blir aldrig hel igen.

Varför är det så skamligt att vara rädd? När jag läser tidningarna dagarna efter massakern i Stockholm får jag intrycket att det handlar om en tävling. Något slags fotbollsmatch mellan terroristerna och oss, där det gäller att inte tappa masken och visa sig rädd. 

Av somliga kommentarer att döma var det vi som vann i fredags. Säg inte det till den 11-åriga flickans mamma.

 

LÄS MER: Negar Josephi om att Umeå borde bygga en synagoga 

 

Terrorn förändrar Stockholm

Europa befinner sig inte i den sortens krig som jag upplevde som liten, det mellan Iran och Irak, där vi fick springa in under flyglarm och köpa basvaror för kuponger. Men det är ett krig och det kommer att få även majoriteten att förändra sina vanor.

När ett samhälle drabbas av terror förändras det på djupet. Det gör något med människor som lever där. Vägran att acceptera det, föreställningen att Sverige är en ö där vi inte "låter oss påverkas" av allt som händer i Europa och världen, är i bästa fall naiv.

I värsta fall är den del av samma nostalgiska föreställningsvärld som drömmer sig tillbaka till den tid då alla ingick i samma vi. 

 

Negar Josephi är journalist och medarbetare på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag