Åkte förbi ödetomten på Södra Hamngatan. På skylten står att det är inflyttning 2012, men de verkar ju inte ens ha börjat bygga. Vad händer, undrar Gunnar C och får svar i frågespalten.
VAD HÄNDER MED ÖDETOMTEN?
Åkte förbi Brunnsparken med spårvagnen och såg den där ödetomten på Södra Hamngatan där det brann för några år sedan. Hur länge har den egentligen legat öde? På skylten utanpå står att det är inflyttning 2012, men de verkar ju inte ens ha börjat bygga. Vad händer?
Gunnar C
Svar: Huset på Södra Hamngatan 47 brann ner den 20 september 2005. Branden var anlagd och två män dömdes senare för mordbrand. I huset, som byggdes 1887 av Axel Fürstenberg – bror till Pontus som startade Fürstenbergska galleriet i Palacehuset, Brunnsparken – låg under en period gourmetkrogen Johanna. Restaurangen startades av krögarna Leif Mannerström och Christer Svantesson år 1974 och sägs ha varit den första i Sverige med en meny inspirerad av det ”nya franska köket”.
Att det tagit så långt tid att bygga igen ”gluggen” beror på att det pågått ett detaljplanarbete för området kring Brunnsparken. En detaljplan som därtill har överklagats. Enligt planen ska grannfastigheten i hörnet mot Fredsgatan få vissa skyddsbestämmelser och det ville de tidigare ägarna, Alecta Pensionsförsäkringar, ha ersättning för.
Det finns även en oro för att grunderna på de äldre husen skadas när det byggs nytt intill.
– Vi hade förhoppningen att komma i gång 2011 men så blev det inte, berättar Henrik Nilsson , vd på Sigillet Fastighets AB som ägde fastigheten som brann ner.
Ett förslag på ny fastighet finns fortfarande att beskåda på Sigillets hemsida, en glasbyggnad signerad Gert Wingårdh . Strax före jul såldes dock tomten till Hufvudstaden AB som därmed äger hela kvarteret. De äldre fastigheterna mot Fredsgatan köptes redan för något år sedan.
– Vårt mål är att inte bara gå in och bygga en liten fastighet utan att ta ett helhetsgrepp på kvarteret, berättar Daniel Massot , chef för affärsområde Göteborg, Hufvudstaden.
– Detta är en så central och viktig del av Göteborg och vi vill göra det både gestaltningsmässigt attraktivt och skapa bra lokaler för kontor och handel.
– Ett stort problem är dock hur de äldre fastigheterna påverkas negativt när det byggs nytt bredvid. Flera av husen följer den normala sättningskurvan för fastigheter inom Vallgraven och har grundproblem som över tid måste åtgärdas. Och enligt den geotekniska expertisen gäller det att vara försiktig. Något datum för byggstart finns inte än.
– Vi är beredda att investera och har en snabb process internt men behöver lite tid för att tänka över det här. Vi hoppas även på en bra dialog med kommunen när det gäller utvecklingen av kvarteret, avslutar Daniel Massot.
VARFÖR SÄGER MAN SKF MEN SKL?
Varför säger man "SKF", med betoning på det första "S"-et, medan man uttalar "SKL" med betoning på det sista "L"-et?
J.F.
Svar: – Initialförkortningar som har tre bokstäver och utläses bokstav för bokstav har normalt huvudbetoningen på sista stavelsen (sista bokstavsnamnet), som i exemplet SKL. Om vi spontant ska utläsa en initialförkortning med tre bokstäver som vi inte sett tidigare lägger vi betoningen på sista stavelsen, svarar Per-Anders Jande , språkvårdare på Språkrådet.
– Välkända initialförkortningar behandlas dock ofta mer som vanliga ord än som förkortningar. Det gäller speciellt när förkortningen är det normala namnet på en organisation eller en företeelse. Om det går att utläsa förkortningen som ett ord, som SAS eller Saab, så gör vi gärna det.
– Men även initialförkortningar som måste utläsas bokstav för bokstav kan behandlas som vanliga ord. Det innebär att de inte behöver uttalas enligt det normala mönstret, utan kan få grav accent med huvudbetoning på första stavelsen och stark bibetoning på sista stavelsen, som i exemplet SKF. Andra exempel är SVT och BMW.
Isolde Berner
Frågeredaktör
