LEKFULLA. Nadja Weiss, Filip Alexanderson, Hamadi Khemiri, Marie Richardson. Foto: SÖREN VILKSLEKFULLA. Nadja Weiss, Filip Alexanderson, Hamadi Khemiri, Marie Richardson. Foto: SÖREN VILKS
LEKFULLA. Nadja Weiss, Filip Alexanderson, Hamadi Khemiri, Marie Richardson. Foto: SÖREN VILKS
Marie Richarson, Hamadi Khemiri, Filip Alexanderson och Nadja Weiss. Foto: SÖREN VILKSMarie Richarson, Hamadi Khemiri, Filip Alexanderson och Nadja Weiss. Foto: SÖREN VILKS
Marie Richarson, Hamadi Khemiri, Filip Alexanderson och Nadja Weiss. Foto: SÖREN VILKS
Filip Alexanderson och Hamadi Khemiri. Foto: SÖREN VILKSFilip Alexanderson och Hamadi Khemiri. Foto: SÖREN VILKS
Filip Alexanderson och Hamadi Khemiri. Foto: SÖREN VILKS

Rolig teater där barns fantasi möter vuxen jäkt

Publicerad

Matthias Fransson och Sven Björklund från humorgruppen Klungan får in en absolut tonträff för hur barn pratar.

Birgitta Egerbladh koreograferar en älskvärd ensemble i en lekfull gestaltning på Unga Dramaten.

Det svåra är inte att prata med sina barn om svåra saker. Hålla utläggningar och besserwissra sig. Det svåra är att ge barnen tiden att hinna formulera frågorna. Och lyssna på dem.

I den underbara lilla föreställningen "Bråttom bråttom" som hade premiär på Dramatens Lejonkulan i lördags kommer fyra skådespelare med påståenden och filosofiska spörsmål som kunde ha formulerats av ett förskolebarn: "Tänk om munnen satt i nacken, vad svårt det skulle vara att äta då."

Ett barn i publiken plockar blixtsnabbt upp tråden: "Då skulle man äta baklänges." Marie Richardson ger henne ett snabbt bekräftande ögonkast. Ensemblen är väldigt bra på att ta in barnen exakt så mycket som behövs för att de ska känna sig delaktiga, inte mer.

 

LÄS MER: Gunilla Brodrej ser Klungans "På rätt sida av okej" 

 

Stolmannen Hamadi Khemiri

Föreställningen genomsyras av den sorts rörlighet som barn har som ju ännu inte anpassats till vuxenhetens passiva default-läge. Egerbladh koreograferar den utforskande kroppsligheten hos ett lekfullt barn. Det finns till exempel minst tio sätt att sitta på en stol. Hamadi Khemiri har en obetalbar scen där han lyckas trä på sig så många stolar så ett barn i publiken ropar "stolmannen!". 

De tonsäkra texterna till "Bråttom bråttom" har författats av Matthias Fransson och Sven Björklund från humorgänget Klungan och blivit musikalisk dansteater av Birgitta Egerbladh, en regissör och koreograf med osviklig känsla för det som är lågmält crazy.

 

LÄS MER: Margareta Sörenson ser en kutryggig kvartett hasa till balettmusik

 

Ett land ovanför det här landet

Föreställningens röda tråd är konflikten mellan den pressande stämning som vuxna lägger på vardagliga situationer kontra barnets anarkistiska inställning till tid. Barnet är mitt uppe i olika fantasifulla utvikningar på temat mjölk medan den vuxna bara vill se resultat: "Drick nu." Men det är ingen pjäs som moraliserar. Det är inte säkert vem som är vuxen och vem som är barn. Ingen pratar "småbarnsspråk". Ingen gör sig till. 

I slutet ligger alla fyra fina skådespelarna i Magdalena Åbergs härliga hög av enorma kuddar och låter fantasin skena i väg med dem: "Våran familj har köpt en sommarstuga i ett land som är högt ovanför det här landet" börjar en av dem och sedan vidtar den sorts improvisation som lekande barn är så bra på om de bara får lite tid. Det ser ut som om de ligger i en hög i kuddrummet och gör ingenting, men de håller på att bygga upp ett helt land. Man lämnar Lejonkulan med känslan av att det är möjligt.

DANSTEATER

BRÅTTOM BRÅTTOM

Regi, koreografi och musik Birgitta Egerbladh

Texter av Matthias Fransson och Sven Björklund

Lejonkulan, Unga Dramaten

Ålder 4+

Gunilla Brodrej är scenredaktör och kritiker på Expressens kultursida.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag