Julien Neel / Lou!

Publicerad
Uppdaterad
Hanna Höglund läser seriealbumen om Lou.
”Jag har aldrig träffat min pappa men det struntar jag i.”
Hon framför surrealistiska enmanspjäser för klassen. ”Dom fattade noll men det struntar jag i.”
Det må vara en självbesvärjelse som kommer att slå tillbaka och kräva terapi i vuxen ålder, men hur kan man inte gilla en tolvårig tjej som Lou, skapad av franska serietecknaren Julien Neel, vars vardagsäventyr nu finns på svenska?
Du bör sätta de två hittills översatta seriealbumen Dagboksdagar och Sommarblues i händerna på varje missanpassat tween du känner. De lever och verkar nämligen i samma sällskap som tjejfiktionshjältarna i Gilmore girls, Livet enligt Rosa och den klassiska 80-tals-highschoolfilmen Pretty in Pink (som jag allvarligt talat tror hade förändrat mitt sorgliga tonårsliv om jag fått se den i tid).
I mättat rosa färgtoner följer vi en cool liten böna som syr sina egna kläder, är bästis med stenhårda Mina som vill bli en ny Missy Elliot, blir missriktat kär i tråkiga Tristan i huset bredvid och har en försvunnen pappa som i en allvarsam scen kanske ångrar sitt beslut att vara frånvarande. (Utan tvekan hans förlust.)

Men det viktiga här är att Julien Neel både skämtar och      punchlinar på varje sida utan att glömma bort det tunga allvaret i en tolvårings liv. Båda böckerna slutar i frågetecken och någon form av förlust. Och till och med en mormoder från helvetet har känslor.
Översättningen och språket kommer väl att vara svårt daterat om något år men tematiken i handlingen är desto mer tidlös. Och kom nu inte och säg att ”ååå, så politiskt korrekt, nu ska kvinnor också spela tv-spel”, för det kanske bästa i serien – porträttet av Lous pizzaätande sciencefiction-författarmamma som hellre spelar Game Cube än skriver – känns som något nytt på barnbokshimlen. Faktiskt på de flesta himlar över huvud taget.
Hanna Höglund
Hanna Höglund

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag