Henrik Larsson / Krigarhjärta

Publicerad
Uppdaterad
Det är skillnad på en spenslig Harry Potter med inre problem och en ung krigarhjälte med övermänniskotankar.
Därför är fantasydebutanten Henrik Larssons Krigarhjärta, första delen i trilogin Blodsarvet, aningen svårsmält.
Ja, den obligatoriska kartan finns. Det finns också en utvald pojke med ett okänt men ärorikt öde. Han heter Erik, kallar sig för Varg, blev bortrövad som liten och slavar nu som stenbärare i en ökenstad i riket Söderland, i en värld som tagit intryck av fornnordisk mytologi.
Krigarhjärta är ett slags fantasy-Guillou. Blodet börjar flyta i kapitel ett, sedan följer våldtäkt och avrättningar.
Det kan finnas en poäng i att eftersträva realistiska våldsskildringar i stället för att romantisera våldet. Men när huvudpersonen vill vara en av krigarna som hugger huvudet av folk? Ja, då svajar Henrik Larsson på gränsen till något olustigt.
Är det okej, det här föraktet för de svagare, hyllningen av det oövervinnerliga, allt prat om att ha ett ”blodsarv”, eller att vara ”halvblod”? Den lilla fantasy-fascismen?

Den stilistiska invändningen är att det blir så fånigt. Man kan också skylla på genren. Men faktum kvarstår: Det är problematiskt.
Särskilt när det tar så lång tid – boken är nästan 600 sidor lång – innan bilden kompliceras.
Krigarhjärta har jämförts med böcker av progressive fantasyförfattaren George R. R. Martin, med sina dekonstruerade mans- och krigarmyter och känslan av att allt snart går åt helvete.
Samtidigt handlar Krigarhjärta om en ung mans färd mot tolerans, i alla fall mot andra folkgrupper. Religionen problematiseras; den manliga ömheten är påtaglig. Kanske anas också något av systemkritik i skildringen av slavförhållanden, maktgalna prinsar och förrädare. Och så tar spänningen tag. Till slut.
Men vilka intryck är det som tonåringarna som läser boken får med sig? Och var är kvinnorna?
Här finns en jättinna som är rätt cool, och så Eriks övermänskliga kärlek, kungadottern Vanja. Resten är staffagefigurer eller onda. En ack så grabbig fantasi.
Och finalen där männen segrar och Angelina Jolie-aktiga kvinnor fajtas med svärd och föder barn – samtidigt – går bara inte att förlåta. En riktig frälsarfödsel och ett fett pekoral.
Hanna Höglund
Hanna Höglund
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag