Drömdykare. Foto: Nyxxx: Tova Gerge
Drömdykare. Foto: Nyxxx: Tova Gerge

Fångarna på fortet

Publicerad

Gunilla Brodrej ser en snillrik men inte helt levande konstruktion på Unga Dramaten.

Det är lite som "Hjärnkontoret"-versionen av "Fångarna på fortet" när hela publiken på Unga Dramaten får dra på sig labbrockar och lajva ett vetenskapligt experiment. Teaterkollektivet NYXXX spelar "Drömdykarna" som går ut på att en kille har fastnat i drömvärlden och nu ska vi, drömdykarna, försöka locka honom tillbaka till verkligheten.

Publiken delas in i grupper som får direktiv via hörlurar med uppmaningen att inte göra som de andra, utan följa sin individuella ordergivning. Vid en station får man styra någon annan med en fjärrkontroll: gå höger, gå vänster, plocka upp.

Vid en annan får man trycka på porttelefonen och dörren öppnas av samma skådespelare i olika roller beroende på valt namn. Den snillrika tekniska lösningen och väloljade logistiken är imponerande i sig.

 

Spelkonstruktören är uppenbarligen en nörd som gillar "The Matrix". Det skulle kunna bli en fantasifull upplevelse, och är det delvis, om man slapp känslan av att vara fången i ett spel. Och när man förstår att det finns ett facit är det något som dör. Då uppstår inte den typ av konstnärliga kickar som när den fria teatergruppen Barnens underjordiska scen utforskar drömvärlden i interaktiva "Drömt" eller i sin version av Strindbergs "Ett Drömspel".

Där är den hemliga planen dold och publiken följs åt i de underjordiska gångarna som en oförutsägbar och dynamisk organism. Slutet är öppet. Tonen är lekfullt litterär.

På Unga Dramaten avrundas historien med att chefen för det hela får en "briljant idé", hon säger att det är tack vare publiken – men det hör ju alla att det är ljug.

Kulturredaktionen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag