"Lär man barnen att kön inte finns, så säger de så klart att kön inte finns", säger psykiatern David Eberhard. Målning: Henry-Jules-Jean Geoffroy (1853-1924) - "Le consigne". Foto: WIKIMEDIA COMMONS"Lär man barnen att kön inte finns, så säger de så klart att kön inte finns", säger psykiatern David Eberhard. Målning: Henry-Jules-Jean Geoffroy (1853-1924) - "Le consigne". Foto: WIKIMEDIA COMMONS
"Lär man barnen att kön inte finns, så säger de så klart att kön inte finns", säger psykiatern David Eberhard. Målning: Henry-Jules-Jean Geoffroy (1853-1924) - "Le consigne". Foto: WIKIMEDIA COMMONS
Psykiatern och debattören David Eberhard. Foto: EXPRESSENPsykiatern och debattören David Eberhard. Foto: EXPRESSEN
Psykiatern och debattören David Eberhard. Foto: EXPRESSEN

"Barn blir inte som sina föräldrar, de blir som sina kompisar"

Publicerad

I sommarens intervjuserie på Ungkultursidan presenterar tongivande personer sina tankar om vår tids syn på barn.

Nils Forsberg möter psykiatern och debattören David Eberhard för ett samtal om överbeskyddande föräldrar.

Nyligen publicerade det amerikanska magasinet Newsweek en artikel om Sverige, närmare bestämt om en studie vid Uppsala universitet som kommit fram till att barn som går på genusneutrala förskolor får en mindre stereotyp syn på könen.

Mellan raderna märktes den tvetydiga fascinationen för Sverige, landet som intar en extremposition på GAL-TAN-skalan och i andra värderingsmätningar. Någon vecka senare ska jag intervjua psykiatern och debattören David Eberhard och börjar med att fråga om den här studien. Eberhard brister ut i skratt, han gör det ganska ofta för att vara någon vars mediepersona är den permanent ilskna polemikern.

– Jag har inte läst den undersökningen, men självklart fått den tillsänd. Det låter som ett cirkelresonemang. Lär man barnen att kön inte finns, så säger de så klart att kön inte finns. Man tycks i undersökningen – som jag alltså inte läst än – ha förutsatt att det är något bra. Jag skulle säga att om det finns manligt och kvinnligt är det bra att veta skillnaden.

 

LÄS MER – Suzanne Osten: Barn är väldigt övervakade i dag 

 

Eberhard till storms mot genusteorier

Det är en uppfattning om könen som inte direkt dominerar svensk offentlighet. David Eberhard har i debattartiklar och böcker gått till storms mot trygghetsnarkomani, kränkthetskultur och genusteorier. För några år sedan skrev han en bok om barn och barnuppfostran som innehöll hänvisningar till forskning. Naturvetenskaplig forskning.

– Att vi blir som vi blir är ungefär 50/50 genetik och miljöfaktorer. Frågan är vilka miljöfaktorer det handlar om, det är svårt att studera och få säkra resultat. Man vet egentligen inte vilka det är och hur de påverkar och samverkar med generna.

 

LÄS MER: Förskolan glömmer de blyga pojkarna  

 

Ändå är idén att barn föds som tomma blad som föräldrarna kan fylla med innehåll ganska stark? Trots att de flesta som får barn och är hyfsat uppmärksamma ganska snabbt inser att det ingalunda är så.

– Ja, och har man förmånen att som jag ha många barn, dessutom med tre olika mammor, ser man väldigt tydligt att de är väldigt olika varandra från början, men att de som har samma mamma är mer lika varandra. Det är dessutom påtagligt att pojkar och flickor är olika. Det här är stärkt i många studier också. 

Men det här är sedan början av 90-talet en kontroversiell synpunkt. Varför har det blivit så?

– Det beror på frågan om att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och som är oerhört viktig, men den har drivits av en högljudd grupp som blandat ihop jämställdhet med likhet och det tycker jag är fel. Liksom en ideologidriven genusforskning där resultatet är förprogrammerat och som struntar i eller föraktar vår biologi. 

Skillnad på pojkar och flickor

De riktigt allvarliga konsekvenserna syns dock i skolan, menar Eberhard.

– Efter nio år utan tydlig utvärdering, och med problembaserad inlärning som barn inte klarar av eftersom deras arbetsminne är så outvecklat, blir det plötsligt betyg i nian. Tror fan att högstadieelever blir stressade! Sedan kommer gymnasiet och där läser man hela tiden kurser som man får slutbetyg på, varje termin. Råkar man flippa ur lite men skärper sig sen hjälper inte det, för slutbetyget är satt.

– Och när är det störst skillnad på pojkar och flickor? Det vet varenda människa som varit 15 år, att det är då. Flickorna är två, tre år före i utvecklingen. Vad händer då? Jo, pojkarna skiter i alltsammans för de är så barnsliga i den åldern. Det straffas för att de är pojkar och har fått ett skolsystem de inte klarar av. Det är inte bra för flickorna heller. De skiter inte i skolan, tvärtom, men de mår väldigt dåligt av den.

Svenska föräldrar är för oroliga

Hur är bilden av barn i Sverige i dag?

– I de anglosaxiska länderna är man rädd för olika faror, främst att barnen ska rövas bort av pedofiler. De tankarna finns här också men inte lika extremt. Vi tror mer att barn är så oerhört känsliga för emotionella motgångar. Det finns inga belägg för det. Om det var så skulle mänskligheten ha dött ut redan på savannen. Barn är mycket mer tåliga än vi tror, men får de lära sig att det är kränkande att inte få som de vill, kommer de att agera därefter.

– Jag känner föräldrar vars barn kom till dagis i trosorna, för att hon vägrat sätta på kläder. Vad är problemet? Ungen är tre år, sätt på henne kläder! Kan du inte hantera en treårings klädsmak, då kommer du att få riktiga problem när ungen är 15-16.

Så hur ska man göra för att ens barn inte ska må dåligt och gärna få vettiga intressen?

– Det finns en idé om att föräldrarna spelar otroligt stor roll. Så är det i början, men sedan är det vännerna. Studier visar att de som blir mest lika sina föräldrar är pojkar i brittisk överklass. De blir karbonkopior av sina fäder, som de knappt träffat eftersom de skickats på internat, alltså samma miljö med samma typ av vänner som där pappan växte upp. Barn blir inte som sina föräldrar, de blir som sina kompisar.

– Så vill du att barnen ska lära sig att kunskap är viktigt, sätt dem i en skola där kunskap värderas och bo i ett område där andra också gör det. Men det allra bästa vore förstås om alla skolor var så.  

 

LÄS MER: Mobbning har ett direkt samband med hur förskolor byggs 

 

PSYKIATERN

– David Eberhard är överläkare i psykiatri och verksamhetschef vid Prima barn- och vuxenpsykiatri. Han är far till åtta barn.

– Han blev känd som debattör 2006 med boken ”I trygghetsnarkomanernas land”, som kopplade ihop en ökad psykisk ohälsa med tendensen i samhället att vilja förbjuda allt som kan tänkas vara farligt.

– Med boken ”Hur barnen tog makten” 2013 vände han sig mot en självutnämnd barnuppfostringsexpertis och överbeskyddande föräldrar.

 

Nils Forsberg är konstredaktör och kritiker på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag