Torgny Lindgren. Foto: MIKAEL SJÖBERGTorgny Lindgren. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Torgny Lindgren. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Svante Weyler var under en period Torgny Lindgrens förläggare. Foto: ANNA HÃ¥LLAMS / EXPRESSENSvante Weyler var under en period Torgny Lindgrens förläggare. Foto: ANNA HÃ¥LLAMS / EXPRESSEN
Svante Weyler var under en period Torgny Lindgrens förläggare. Foto: ANNA HÃ¥LLAMS / EXPRESSEN

Torgny Lindgrens värld vette mot något större

Publicerad

Förläggaren Svante Weyler minns författaren som han förstod först under en resa till Kongo.

Jag var tvungen att fara till Kongo för att fatta vad Torgny Lindgren skrev om. Jag hade läst rubbet, blivit lika fascinerad som alla andra men liksom inte fattat ett jota. Förrän en förbindelse till hans värld öppnade sig.

En kväll i en by i Kongo berättade två unga bröder för mig att de aldrig kunde lämna byn för då skulle den pappa som misshandlat dem hela deras barndom skicka sin förbannelse över dem. Och den förbannelsen var på riktigt. Inget att skratta åt. Jag hade fått stryk om jag försökt. Det var en skakande upplevelse.

Torgny Lindgrens förbannelse

Men här hade vi alla, kändes det som, skrattat åt Torgny Lindgrens alla lustiga berättelser. Särskilt om den som handlade om Julius Lundmark i Svaipaliden. En uppfinnare. Han hade redan uppfunnit ångmaskinen, elektriciteten, telefonen, räknemaskinen och det självuppdragande urverket – nu var det dags att fullborda verket med något som ”i grunden ska förändra människornas liv på jorden. Någonting.”

Helst en evighetsmaskin, men det blev en automatisk grisho, en som skulle befria hans mor Linda från det eviga hoprörandet av grismjöl och vatten, ett evigt slit. Men när den var färdig att provköras måste han be mor Linda att själv hoppa ner i den.

Det gick inte bra, han höll på att ta livet av henne innan han fick stopp på den.

Och så kom det från henne: ”Förbannad vare du Julius! Förbannad vare din livsfrukt! Förbannad alla människor av din sort!”

Torgny Lindgrens värld

Första gången, före Kongo, var det där bara något att skratta åt. Efter Kongo fastnade skrattet i halsen. För oss är förbannelser bara litteratur, kanske magisk realism; en gång, i en tidigare eller i en annan kultur, var det lika verkligt som en grisho.

Torgny Lindgrens värld vette mot något så ofattligt mycket större än vad detta vårt land kunde rymma, men möjligen ana.

En gång hade jag äran att ta emot ett manuskript för utgivning av honom. ”Det här handlar om två bröder som inte kan dö”, sa han: ”Och så en del om Thomas av Aquino. Men det fattar väl inte du nåt av” . 

Det gjorde jag inte heller. Dags att läsa om nu. Och läsa på. 

 

Svante Weyler är förläggare och medarbetare på Expressens kultursida.

 

Torgny Lindgrens priser

Litteraturfrämjandets stora romanpris (Ormens väg på hälleberget), 1983

 

Aniarapriset (Merabs skönhet), 1984.

 

Esseltes litterära pris (Bat Seba), 1984.

 

Övralidspriset 1989.

 

Augustpriset (Hummelhonung), 1995.

 

Gerard Bonniers pris, 1999.

 

Selma Lagerlöfs litteraturpris, 2000.

 

Sveriges Radios Romanpris (Pölsan), 2003.

 

Samfundet De Nios stora pris 2004.

 

Sveriges radios novellpris för Huset, 2004.

 

Piratenpriset, 2009.

 

Källa: Norstedts förlag.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag