Torbjörn Flygt. Foto: P-A Jörgensen
Torbjörn Flygt. Foto: P-A Jörgensen

Torbjörn Flygt: Outsider

Publicerad
Uppdaterad
Björn af Kleen läser Torbjörn Flygts nya roman Outsider.
Det finns röster i Sydsverige som vill slå ihop Malmö och Lund till en stad - skapa ett gemensamt riktnummer, dra cykelbana genom förorterna och fästa ett skiljetecken mellan de två ortsnamnen. Kanske är det en dröm hos främst unga familjebildare i Lund - som ogärna vill lämna kullerstenen men ändå ha möjligheten att spegla sig i Malmös kosmopolitiska energi. Frågan är om Torbjörn Flygt, som en av regionens litterära ambassadörer, med sin nya roman Out­sider kastar grus i det visionära maskineriet. I uppföljningen till den tio år gamla succén Underdog frilägger han Lund från Malmö med en sådan berättar­kraft att de två städerna för överskådlig framtid lär förbli åtskilda i identitet och image.
I Underdog från 2001 berättade industriarbetarsonen Johan Kraft om sin uppväxt med en ensamstående mor i Malmös höghusområde Borgmästargården. Jag minns det som en betydande ­läsupplevelse - starkt verklighetsförankrad, nästan dokumentär som ett gammalt gulnat tidningsklipp om 70-talets miljonprogramsmiljö; så övertygande var fiktionen.

I den nya romanen tittar samme Kraft, nu som då medel­ålders jurist, tillbaka på senare delen av sin ungdom. Det har hunnit bli skarven mellan 80- och 90-tal och Johan har som inskriven på Juridicum i Lund på allvar börjat resan bort från sin klass, även om han studsar tillbaka varje helg när mamman håller tidig söndagsmiddag i lägenheten.
Man inser att universi­tetsmiljön är underutnyttjad i svensk litteratur. I början av 90-talet har den gamla studentikosa rekvisitan börjat poleras med överblivet kattguld från 80-talets börsboom. Malmö Nation, där Johan är inskriven, har "stöpts om med Café Opera som förebild". Det är Piraten och spjutspetsteknik i skön förening. Och det är upp till klassresenärerna ur efterkrigsgenerationen att försöka finna sig tillrätta i denna rätt makabra mix av nytt och brackigt och gammeldags burget.

Flygt levandegör studentmiljöerna med en sådan lödig ironi att man knappt uppfattar att det i ­botten, under alla markörer, finns en politisk berättelse om skiftet från industrisamhälle till något annat. Studentlivet kan i denna skarv vara grymt i sin teatralitet - ett "socialrealistiskt apspel" skriver Flygt. Men det tar i alla fall Johan Kraft till en tjänst som tingsnotarie och en ­möjlig framtid i kritstrecksrandigt. Och det är väl mot bakgrund av den ­realiserade möjligheten som man ska förstå den vuxne Johan Krafts rasande utfall mot regeringen Reinfeldt och dess ointresse för bildning. Stats­ministern beskrivs som "en man som inte tycks behöva mer intellektuell stimulans än en genomsnittlig tolvåring i hjälpklass..."

Det är överrumplande att läsa en roman som tillåter sig att vara på så gott humör, som är så ordrik, som gasar ­snarare än bromsar in i kurvorna. Varje bild - här finns en uppsjö - skulle kanske inte klara granskning. Horace Engdahl har ­skrivit att det rätta ordet ska likna ett årtag som driver berättelsen framåt utan att riva upp vatten. Torbjörn Flygt, eller om det är Johan Kraft, kan utan att rodna likna en sidenslips vid en porlande fjällbäck. Det stänker en aning men det är å andra sidan vad som gör vissa resor minnesvärda.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag