Sami Said. Foto: Viktor Gårdsäter
Sami Said. Foto: Viktor Gårdsäter

Sami Said: Lyssna nu för en gångs skull

Publicerad

Författaren Sami Said råkade ställa sig för nära några romska kvinnor på Ica.

Det blev en avslöjande inblick i dagens Sverige.

Som de flesta andra sunda människor bryr jag mig inte, inte egentligen, om de auktoritära åtgärder som tillämpas för att bevara tryggheten, bara jag själv inte drabbas. Nå, nu drabbades jag.

Min middag behövde fler ingredienser och jag rusade ut med plattan på för butiken ligger alldeles intill. När jag kom fram stod poliser där och klart jag blev lite nyfiken för det betydde att något var på gång. Inte kunde jag ana att det som hände var de romska kvinnorna för de verkade inte störa någon (läs: mig) och de måste väl handla sina livsmedel precis som vem som helst.

Alltså gjorde jag misstaget att placera mig nära dem för det var där glassen befann sig. Maximal idioti! Varenda regel om hur man framställer sig i detta land hade jag glömt. Blanda dig inte i tvetydiga situationer för då slår samhället ned dig med all sin kraft. Det är inte en komplicerad handlingsplan.

 

"Är det de här?", hörde jag bara, och som de dundrar fram i cowboyfilmer kom polisen och grep tag i mig och mina medbrottslingar. Räddade den oskyldiga tomaten ur mina händer. Vad hade jag gjort för att bli fråntagen den? "Nej, ni har inga pengar, ni har inte råd att handla här", svarade polis 2.

Jag kan förutse alla era invändningar.

Som när de skickade hundar på min vän en fredagsnatt (min vän den femfaldiga monopolmästaren, kokosnötätaren, han som pumpar elektriciteten i era ledningar, äventyrlig). Ärret efter bettet var inte prydande men verkligt för att han råkade göra det dumma misstaget att befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt. Signalementet: mörk, 20-30 år och cirka 1.80 lång. Vilken var hans rätta plats?

Som när min vän anmälde ett inbrott och själv blev misstänkt (min vän: två-tre barn kanske, minns inte, bluesfantasten, han som aktar sig för ord som börjar på k, korv, Ku klux klan, knark, kaststjärnor) för att han pliktskyldigt väntat kvar där.

Och så vidare.

Det var ett obetydligt och olyckligt missförstånd. Varför bar du den kriminella minen? Ditt eget fel. Ingens fel. Jag är trött på att anamma era begränsade perspektiv. En dag ska jag tvinga på er min världsbild och aldrig låta er fly ut därifrån. Karma heter det.

 

Var ska jag nu handla mina sista-minuten-varor en lördag kväll? Ica nära, jag saknar dig redan.

Vi bogserades till utgången och inför de andra kundernas obekväma blickar, de låtsades inte se, de ville inte se, upprepade polis ett som svar på min fråga: "ni ska ut härifrån, ni har stulit". Vilken effektivitet! Som bevis fiskade de upp stöldgodset ur min ficka, en skrynklig romananteckning.

Den personal som troligen anmält händelsen följde oss ut och jag anade att han sökte kontakt med mig, en utsträckt hand för att förmå sig att rätta till blundern för visst måste han ha känt igen en stamkund som mig, men jag vägrade. Skilj oss inte åt nu. Ni har gjort ert val. Deras öde ska vara mitt öde. Ni kallhjärtade svin, aldrig ska jag bli en av er.

Vilken stolthet jag kände, det ska jag inte förneka. De tog mig för ligist, en äkta blatte. Jag vill vara farlig. Låt mig få vara farlig och hota er ordning. Tror du kanske de blandat ihop dig på samma sätt? Du din urblekta harmlösa anständiga potatis. Tillåt mig att svara: aldrig i livet.

De ser någonting i dig och sedan finns det där.

 

Min hand ville kasta hårda blommor på deras bil. Min mun ville skrika dem döva med arga verser. Blås orkan och ta deras förbannade trygghet från dem. Jag kände styrka. Jag kände mig som många. På denna gata var jag en farlig mus.

De två kvinnorna tyckte synd om mig och kom fram för att trösta mig. Lugna dig, detta är ingenting, sa de. Vi kommunicerade på urspråket, med gester och med ansiktsuttryck. Jag hoppades att de skulle berätta sina hemligheter om hur man överlevde i den här stan och intalade mig för ett ögonblick att vår gemensamma erfarenhet sammanfört oss men det var förmodligen bara tomma gester och ansiktsuttryck.

Sedan kom jag ihåg den påslagna plattan och sprang. Det luktade brand i lägenheten.

 

Sami Said

kulturen@expressen.se

 

Följ Expressen Kultur på Facebook – där kan du diskutera och kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag