GRANSKA SALAFISTERNA. IS på gränsen till Syrien. På samma sätt som antinazistiska rörelser länge har backats upp genom kartläggande journalistik som bygger kunskap om hur nazisterna organiserar sig så behövs en liknande granskning i fråga om salafismen. Foto: Medyan DairiehGRANSKA SALAFISTERNA. IS på gränsen till Syrien. På samma sätt som antinazistiska rörelser länge har backats upp genom kartläggande journalistik som bygger kunskap om hur nazisterna organiserar sig så behövs en liknande granskning i fråga om salafismen. Foto: Medyan Dairieh
GRANSKA SALAFISTERNA. IS på gränsen till Syrien. På samma sätt som antinazistiska rörelser länge har backats upp genom kartläggande journalistik som bygger kunskap om hur nazisterna organiserar sig så behövs en liknande granskning i fråga om salafismen. Foto: Medyan Dairieh
SORG. Blommor utanför synagogan i Köpenhamn, där Dan Uzan miste livet när han vaktade en konfirmation under natten mot söndag Foto: Lisa MattissonSORG. Blommor utanför synagogan i Köpenhamn, där Dan Uzan miste livet när han vaktade en konfirmation under natten mot söndag Foto: Lisa Mattisson
SORG. Blommor utanför synagogan i Köpenhamn, där Dan Uzan miste livet när han vaktade en konfirmation under natten mot söndag Foto: Lisa Mattisson

Rasmus Fleischer:  Granska salafisterna

Publicerad

Vi vet för lite om salafisterna som begår terrordåd mot judar och det öppna samhället.

Rasmus Fleischer efterlyser en motsvarighet till tidskriften Expo som kan kartlägga extremisterna.

Judar mördas i Västeuropas länder, av det enda skälet att de är judar. Attacken mot synagogan i Köpenhamn skördade bara ett offer, inne på konfirmationsfesten befann sig 80 vuxna och barn som var en hårsmån från att beskjutas. Deras liv kan ha räddats av att Dan Uzan stod på vakt.

De allra flesta européer firar årets högtider och livets övergångar utan att behöva ägna en tanke på att skydda sitt sällskap mot angripare. Att detsamma inte gäller judar är i sig en skam för Europa.

Vi bevittnar en antisemitisk terrorvåg. Om den fortsätter, kommer Sverige inte att besparas. Vi ser hur terrorn uppnår sitt syfte: att sprida rädsla. Davidsstjärnor döljs i Malmö, Milano, Marseille. Judiska föräldrar tvekar inför att sätta sina barn i judisk skola, för även den som vägrar att låta sig skrämmas av döden kan vilja bespara sina barn den dagliga åsynen av vakter med maskingevär.

Något måste göras, men idéerna är få. Utpostering av fler poliser vid synagogorna? Kanske nödvändigt, men ingen lösning - snarare ett monument över Europas skamliga tillstånd. Liksom frånvaron av polisbeskydd för de utfattiga romer vars boplatser angripits i Sverige, i en antiziganistisk terrorvåg som löper parallellt med den antisemitiska.

 

Bekämpa fördomar via attitydövningar i skolan? Självklart, men det stoppar inte fanatiker från att massakrera minoriteter.

Här gäller det att hålla isär problemen. Vissa talar om en våg av antisemitism i dagens Europa, men detta stämmer inte, påpekar David Cesarani, professor i judisk historia. Antisemitismen är ingen politisk massrörelse och judarna är inte isolerade på det sätt som de varit förr. Men på vissa håll är läget värre än på andra håll, exempelvis i Malmö.

Den slovenske filosofen och debattören Slavoj Žižek är föredömligt tydlig om problemets allvar i sin senaste essä i tidskriften London Review of Books, men begår ett grovt misstag när han skyller antisemitismen på "den aggressiva muslimska minoriteten i Malmö". Det är knappast belagt att de som attackerat judar i Malmö skulle vara praktiserande muslimer, även om många har en muslimsk familjebakgrund.

 

Vad gäller terrordåden är läget ett annat. Vi vet vilken ideologi som har motiverat de män som mördat slumpvis valda judar (samt noga utvalda tecknare) i Frankrike, Belgien och Danmark. Det är samma ideologi som är drivkraft för slaktargängen IS och Boko Haram. Den kallas salafism och utgör en specifik variant av fundamentalistisk sunniislam. Det är ingen kvarleva från medeltiden utan en högst modern rörelse, där europeiska konvertiter tycks vara överrepresenterade.

Salafismen äger uppenbara likheter med nazismen. Båda rörelserna borde bekämpas med liknande medel, men förutsättningarna skiljer sig. Salafisternas verksamhet har aldrig blivit belyst på samma sätt som nazisternas. Kunskapsbristen gör det inte bara svårt att organisera protester, utan öppnar för spekulationer, ryktesspridning och kollektivt skuldbeläggande av muslimer.

 

Ett välkänt faktum är att salafismen i Europa finansieras med oljepengar från Saudiarabien. För den som vill starta en moské är den enklaste lösningen att acceptera bidrag från aktörer i Saudiarabien, som i utbyte kräver att få utse moskéns imam.

På senare tid har det avslöjats hur salafistiska predikanter, kända för sitt hat mot judar och homosexuella, har bjudits in av bland andra Örebro moské och av Märsta unga muslimer. Det har framkommit enstaka uppgifter om de miljöer som värvar unga män till IS. Men det räcker inte.

Antinazistiska rörelser har sedan länge backats upp genom en kartläggande journalistik som bygger en allt större kunskap om hur nazisterna organiserar sig och sprider propaganda. Något liknande behövs i fråga om salafismen.

Jag önskar mig en motsvarighet till tidskriften Expo, fast inriktad på den salafistiska rörelsen. Uppgiften är inte lätt. Det skulle kräva expertkunskaper i både språk och teologi. Det skulle kräva en kraftfull antirasistisk kompass, för att inte underblåsa fördomar mot muslimer. Framför allt skulle det kräva resurser. Men ska det vara omöjligt att skaka fram?

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag