LANTLIV. Frida Nilsson är uppvuxen på landet med djur och natur, och bor numera på Mörkö söder om Stockholm. Foto: Ellinor Collin
LANTLIV. Frida Nilsson är uppvuxen på landet med djur och natur, och bor numera på Mörkö söder om Stockholm. Foto: Ellinor Collin
Heffaklumpen. Foto: Cornelia Nordström
Heffaklumpen. Foto: Cornelia Nordström

Lovande författarskap taget till en ny nivå

Publicerad

Frida Nilsson får årets Heffaklump för den enastående romanen "Ishavspirater", som tagit ett mycket lovande författarskap till en ny nivå.

Jens Liljestrand möter en anspråkslös författare som med varm humor gestaltar en bister värld.

Det är en gnistrande iskall dag ute på Mörkö söder om Stockholm. Vi följer den detaljerade vägbeskrivningen genom det snötäckta åkerlandskapet och noterar, när vi svänger in framför huset, att vi är omkring 20 minuter sena.

- Det gör inget, säger Frida Nilsson glatt. Folk brukar inte komma i tid när de ska ta sig ut hit.

Årets vinnare av Heffaklumpen bor i ett vackert gammalt trähus med sambo, två barn, två bonusbarn på deltid samt bassethundarna Ida och Kaja - två matglada flickor som trängs runt köksbordet när semlorna och skinkomeletten kommer fram.

Fridas sätt att prata och skämta med hundarna påminner om den plats som talande djur ofta har i hennes böcker - från debuten "Kråkans otroliga liftsemester" till "Apstjärnan", den talande råttan i "Jag, Dante och miljonerna" och hunden i "Jagger Jagger".

- Jag lärde mig tidigt att se själen hos djur, säger Frida. Där jag växte upp fanns inga andra barn, men däremot höns, kalkoner, grisar och kor. Jag pratade med djuren, förmänskligade dem. Även mina gosedjur - jag vägra åka på semester om inte alla mina 20-30 gosedjur fick följa med! Jag var övertygad om att de skulle dö om jag lämnade dem hemma.

"Ishavspirater", där du tar steget från ett (nåja) realistiskt berättande med utgångspunkt i svenskt vardagsliv över till ett episkt äventyr i en sagovärld, har jämförts med Astrid Lindgren.

- Att skriva "Ishavspirater" var ett ganska stort steg att ta. Jag började skriva den 2004, samma år som jag debuterade, först med sikte på radio. Men efter de första fyra kapitlen blev jag rädd för att det skulle bli en löjlig efterapning av till exempel Astrid Lindgren, det kändes bara mossigt. Det har alltid varit viktigt för mig att hitta min egen stil, min egen röst.

- Många år senare åkte jag till ett vandrarhem utanför Norrtälje för att skriva klart en annan bok. Det gick jättedåligt - men jag hittade i alla fall en STF-broschyr med en text om krabbfiske som inspirerade mig att fortsätta på berättelsen om Siri och hennes lillasyster. När jag sen fick frågan från Sveriges Radio om att skriva julkalender testade jag historien på dem, och de var jätteentusiastiska. Så skrev jag dag och natt och fick klart alltihop på två månader.

 

"Siri och ishavspiraterna" gick som julkalender 2012. Två och ett halvt år senare hade Frida redigerat om radiomanuset till en roman, som i höstas blev en stor framgång och nominerades till Augustpriset i barn- och ungdomskategorin.

Ändå är Frida Nilsson, 37 år i januari, ingen bästsäljare i genren. Länge jobbade hon parallellt med radio och tv, bland annat som programledare i "Hjärnkontoret" på Barnkanalen. På senare år har hon kunnat ägna sig åt skrivandet på heltid tack vare ett femårigt stipendium från Författarfonden.

I dina böcker finns en stark, ibland drastisk humor, som jag förknippar med Roald Dahl.

- Ja! Hos honom finns det galna, gränslösheten och humorn. Och han var väldigt bra på att bygga egna, helt intakta världar - för övrigt väldigt bra fångade av Quentin Blakes illustrationer. En författare med en helt egen röst. Kompromisslös och fräck.

Apropå fräck så måste vi prata om språket i dina böcker. Jag har nog aldrig läst barnböcker där man svurit så mycket. Som i "Ryska kyssen", där ett fik heter "Konditori Skitiga Bullen".

- Men vadå, "skit" är väl inget svärord?! Det är bara fan, jävlar och helvete som räknas som svordomar! Och du får erkänna att det är roligt med ett romankapitel som heter "Sju par arslen"!

"Ishavspirater" har mycket humor, men är också på många sätt en rätt tung barnbok, som tar upp svåra ämnen som fattigdom, barnslaveri och ondska. Mina barn blev livrädda så fort de fick höra om piraten Vithuvud som tog barn till fånga och tvingade dem att arbeta i sin gruva. Var kommer ditt mörker ifrån?

- Verkligheten är mörk, tung och svår. Därför läser jag sällan tidningen eller ser nyheter, jag har så svårt att hålla det ifrån mig, fantasin snurrar genast i gång. Sen tror jag inte på någon helgjuten ondska. Om du tar Vithuvud så har han från början ett gott uppsåt, som blivit ont på vägen. Han är ett exempel på människans rovgirighet. Vi exploaterar världen för att vi aldrig kan nöja oss, vi ska alltid ha mer än vi behöver. Och det är inte ondska. Det är bara en drift.

Dina böcker är ofta gestaltade ur underdogens perspektiv, med en intrig som kretsar kring den maktlösas kamp för att ta kontroll över sitt öde. Hur var din egen uppväxt?

- Jag tyckte om den. Det var väldigt lätt att vara barn, jag kände mig friare än nu, som att jag passade där. Men jag konfronterades ibland med saker som åtminstone framstod som väldigt läskiga. Barns möte med vuxenvärlden är på många sätt en chock. För det mesta försöker vuxna hålla undan det läskiga, man vill inte släppa in det av rädsla för att barnen ska bli förstörda.

- En gång när jag var barn frågade jag min pappa vad han tyckte var roligast, att vara barn eller vuxen. Han svarade omedelbart "vuxen". För mig kom det som en chock att han inte trivdes med att vara barn, det var som en förlust. Det kändes sorgligt, jag tänker ofta på det. Det är väl en utsatthet som jag behållit. Och som jag tar kontroll över genom att skriva.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook – där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida