Ryska trupper korsar gränsen mot Polen den 17 september 1939. Foto: Popperfoto/Getty Images
Ryska trupper korsar gränsen mot Polen den 17 september 1939. Foto: Popperfoto/Getty Images

"Har Åsa Linderborg glömt Sovjets svek?"

Publicerad

Åsa Linderborgs hyllningstext till Röda armén i Aftonbladet är en grov och kränkande förenkling av en svår tragedi.

Stefan Ingvarsson påminner om hur andra världskriget egentligen började.

Låt oss hoppas att det var källkritiken som gjorde ett nytt magplask på Aftonbladets kultursida när Åsa Linderborg manade till ödmjukhet inför röda arméns krigsinsatser häromdagen (Aftonbladet 30/1). Texten tog nämligen avstamp i en rysk propagandabluff om att Vladimir Putin inte skulle ha bjudits in till högtidlighållandet av 70-årsdagen av dödslägret Auschwitz befrielse i förra veckan.

I själva verket hade det internationella råd som fungerar som styrelse för Auschwitz-museet inte bjudit in någon namngiven person överhuvudtaget utan informerat berörda länder om minnesceremonin och ställt frågan om vem de skickar som representant. Detta betraktade alla länder som en inbjudan och allt ifrån presidenter och finansministrar till kronprinsessor infann sig.

 

Varför Ryssland bestämde sig för att skicka Putins stabschef Sergej Ivanov och inte landets president kan nog bara Kremls innersta krets svara på, men det kan ha att göra med den utfrysning som Putin upplevde på G20-mötet i Australien i höstas. Det ser ju inte så bra att ut när världens ledare vänder dig ryggen inför tv-kameror.

Med sin sedvanligt imponerade förmåga att vrida på sanningen lyckades Kreml med PR-kuppen att förvandla Putins ovilja att åka till ceremonin till en kränkning av Ryssland och de sovjetiska soldater som befriade det nazistiska dödslägrets sista överlevande fångar. Bluffen var så effektiv att den okritiskt upprepades på ett uppslag i Sveriges största dagstidning.

På en viktig punkt skilde sig årets ceremoni markant från 60-årsdagen 2005 då flera politiker, däribland Putin, kapade minnet av Förintelsen för att föra fram sin egen agenda. Denna gång bestämde nämligen museet att endast överlevande fångar skulle tala.

Möjligen avgjorde detta Putins beslut om att inte lägga tid på ett besök som inte skulle gå att använda som megafon. Kanske tyckte han att den fasta ryskproducerade utställning på lägerområdet som invigdes för två år sedan och som utförligt redogör för båda de sovjetiska krigsfångar som fängslades där och lägrets befrielse av sovjetiska trupper redan talar sitt tydliga språk.

 

Det råder nämligen, tvärtemot det Linderborg hävdar, ingen mörkläggning av Sovjetunionens avgörande insatser i andra världskrigets slutskede. Tvärtom. Och i det ”Östeuropa” där hon menar att det nu råder ogenerad nationalism (till skillnad från ”Västeuropa” då?) står i minsta by putsade och polerade monument och soldatgravar som vittnar om vem det var som fördrev nazisterna från dessa marker.

Det som verkar störa henne är snarare att man samtidigt börjar korrigera efterkrigstidens Moskvastyrda historieförfalskning och tala öppet om att andra världskriget började med att Nazityskland och Sovjet som allierade styckade upp Polen och Baltikum mellan sig, att den tyska ockupationen slutade 1945, men att de sista postsovjetiska trupperna lämnade Polen och Litauen 1993 och Estland och Lettland året därpå. Då först sattes punkt för den kolonisering, terror och rovdrift av grannländerna som Hitler och Stalin inledde gemensamt.

 

Mytologin kring den heroiska kampen mot ”fascismen” är det sista halmstrå som det postsovjetiska samhället greppar efter i en vilja att hitta något vackert och meningsfullt i sitt blodsdränkta förflutna som en av historiens grymmaste kolonialmakter.

Jag har aldrig stött på någon som skulle vilja förvägra veteraner från Minsk till Vladivostok att fira sin seger den 9 maj. Varför skulle man vara så grym? Men det är inte samma sak som att vara tacksamma över att Sovjetunionen vann kriget, som Linderborg tycker att vi ska vara.

Denna grova och kränkande förenkling av den oerhörda och mångfacetterade tragedi som är andra världskriget är en skrämmande läsning i en tid då europeiska populister till höger och vänster slår knut på sig själva för att foga in en beundran för Ryssland i den egna världsbilden.

Stefan Ingvarsson
Stefan Ingvarsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag