IRONIKER. Andres Lokkos krönika i SVD är ett praktverk från en av den ironiska generationens mest ihärdiga förkämpar. Eller? Foto: Emil Nordin
IRONIKER. Andres Lokkos krönika i SVD är ett praktverk från en av den ironiska generationens mest ihärdiga förkämpar. Eller? Foto: Emil Nordin

Bäste broder Lokko!

Publicerad

Andres Lokko skriver i SVD att ingen intressant konst någonsin emanerar från överklassen.

Jens Liljestrand njuter av den uppenbara ironin, och kommer med ett anspråkslöst förslag.

Bravo! Inte sen herrarna i Killinggänget drev med arbetaren "Weiron i ottan" i tv-serien "NileCity 105,6" har jag sett en så lysande parodi på vulgärmarxistiskt testuggande som i Andres Lokkos senaste krönika i Svenska Dagbladet.

Det är härligt att se med vilken must och esprit Lokko väcker liv i den spetsfundiga komik som länge var högerns adelsmärke, men som fallit i glömska under de senaste årens beklagliga vänsterdominans på satirens område. Det påminner om gamla tiders frejdiga herrmiddagar, där man i goda vänners lag kunde låta sarkasmerna hagla (Lokko har visst aldrig hedrat oss med sin närvaro på Sällskapet? härmed inbjuden!) utan att riskera att någon petimäter från de lägre klasserna lade näsan i blöt.

För ska vi nu vara lite allvarliga, är det av yttersta vikt att vi återigen börjar tala om klass som ett instrument för värdering av konst, musik, litteratur, journalistik, idrott och alla andra former av yrkesutövning. Broder Andres utmärkta kåseri kan förhoppningsvis tjäna som en väckarklocka härvidlag!

 

Tyvärr är det ju vi i borgerligheten som i vår till dumhet gränsande naivitet har släppt in massorna på platser där de alls icke vet att föra sig. Klassförrädaren von Heidenstam som dåraktigt öppnade dörren till pöbeln med sitt prat om att "Det är skam, det är fläck på Sveriges banér/att medborgarrätt heter pengar." Herrarna Bonnier som i sitt oförstånd gav den råbarkade mobben en plats i offentligheten med den så kallade "arbetarlitteraturen" på 1930-talet. Eller den nyttige idioten Olof Lagercrantz som i egenskap av chefredaktör på vänsterorganet Dagens Nyheter öppnade upp för all sköns vänsterextremism i den svenska offentligheten.

Men nu får det vara slut med detta daltande! Den spirituelle broder Andres skojar om att han alltid vill ta reda på "vad konstnärer har för bakgrund, vad deras föräldrar gjorde eller gör, vilka skolor de har gått i och exakt vad de erhöll i veckopeng". När vi skrockat färdigt åt denna eleganta gliring mot vänsterns småaktiga Jantementalitet, kan vi se att det faktiskt ligger något klokt i detta. Redovisning av stamtavla och inkomstuppgifter borde rentav vara obligatoriskt för alla kulturutövare, så vi kritiker slipper sila bort grumset själva (gärna också tandavtryck; lågklassig bakgrund syns ofta på amalgamfyllningarna).

 

Själv blev jag mycket mer intresserad av Jonas Hassen Khemiris författarskap när jag fick veta att den unge mannen faktiskt har studerat vid Handelshögskolan. Och att sir Mick Jagger en gång gick på London School of Economics är förstås förklaringen till att Rolling Stones är ett bättre band än arbetargrabbarna i Beatles. För att inte tala om vilket konstnärligt sjumilakliv Killinggänget tog när de rekryterade Lidingösonen Tomas Alfredson som regissör.

Huvudsaken är att vi återigen börjar använda viktig information om inkomst, faderns yrke och antalet sportlovsresor till Val d'Isère som ett redskap för att skilja grädden från lervällingen, och en gång för alla gör upp med floskeln om att mångfald i perspektiv är det som skapar styrkan i en kultur.

 

Broder Andres elokvens och vittighet är som en ljum fläkt från punschverandan! Måtte den växa till en uppfriskande bris! Låt oss rensa i skivhyllan, i bokhyllan, på museerna, i all vinklar och vrår så vi slipper se detta simpla ogräs, detta tafatta försök till kulturskapande från knegarungarna som genast borde gå tillbaka till cementblandaren och överlåta konsten till oss som har den rätta klassbakgrunden.

För handen på hjärtat: alla vi bildade mänskor vet ju att valkiga händer med skit under naglarna aldrig kan producera meningsfull konst. Jovars, det låter kanske krasst, kanske till och med obehagligt, när man skriver det såhär rent ut. Men tack vare Andres Lokkos heroiska och briljanta krönika, som går i bräschen för alla oss som är trötta på dravlet om människors lika värde, vågar förhoppningsvis fler fatta pennan och rensa luften.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag