Surfar-samling. Foto: Na Son Nguyen
Surfar-samling.  Foto: Na Son Nguyen

Bakom skärmarna

Publicerad

Helena Granström manar till nyktrare samtal om teknk.

MOBILVETT

 

Bengt Ohlssons stort uppslagna artikel i söndagens DN präglas av en klädsamt självprövande hållning: det narcissistiska missbruk av smarta telefoner som han kritiserar är också hans eget.

Han tycks med sin text vilja få läsaren - en del av det "vi" som försummar sina barn, slutat tala med främlingar och glömt vad väntan vill säga - att ifrågasätta sitt användande av den mobilteknologi som på kort tid kommit att dominera såväl den moderna människans varseblivning som hennes sociala relationer.

 

Exemplen på hur ny teknik omformar samhället är många: bilen och mikrochipet är två exempel på innovationer som inom loppet av bara några decennier i grunder förändrat levnadsförhållandena i industrialiserade länder.

Den information som delges allmänheten inför introduktionen av en ny innovation är nästan uteslutande positiv, och ofta framträder inte heller de negativa konsekvenserna tydligt förrän efter en tids användning - vid det laget är ett ifrågasättande av tekniken i sig närmast uteslutet, eftersom den har hunnit införlivas i samhällsstrukturen.

 

Att som Bengt Ohlsson framställa mobilanvändningen som ett individuellt problem är att bortse från denna dynamik: hur ny teknik vävs samman med befintlig, och därmed görs oundgänglig.

Individualiseringen bidrar också till att reproducera föreställningen om tekniken som en neutral, apolitisk kraft, när verkligheten är den motsatta: oavsett hur den nyttjas av enskilda användare gynnar mobiltelefonin som helhet vissa former av samhällsliv, och försvårar för andra.

Slutligen desarmerar Ohlsson sig egen kritik genom en uttalad teknikdeterminism: Han undrar, skriver han, hur nästa steg kommer att se ut. Vilken ny teknik kommer att styra våra liv?

Detta "kommer att" är värt att stanna upp vid. Om tekniken verkligen är en okontrollerbar kraft, vars utveckling kommer att fortgå oavsett kostnader för mänskligt (och icke-mänskligt) liv och värdighet, är inte detta något som borde ges oändligt mycket större utrymme i den offentliga debatten?

 

Och om den inte är det: borde vi inte fråga oss vilka kostnader vi är beredda att acceptera för en fortsatt teknikutveckling - och, när de blir för höga, gemensamt ta ansvar för att stoppa den?

 

Helena Granström

kulturen@expressen.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag