När nu Martin Schibbyes och Johan Perssons fångenskap går in på fjärde månaden minskar hoppet om en snabb lösning. De anklagas för "medhjälp till terrorism" och det ser ut som om de nu hamnar inför etiopisk domstol. I så fall står de inför ett långt lidande.
Ändå ser deras situation mer hoppfull ut än deras kollega Dawit Isaaks, efter tio år i fängelse i grannlandet Eritrea utan åtal eller rättegång. Vi vet åtminstone var Schibbye och Persson sitter fångna och att de är friska. De har också tillgång till svenska diplomater, vilket inte har unnats Dawit Isaak. Och det är ett uppmuntrande tecken att den norska statsministern Jens Stoltenberg har diskuterat fängelsevistelsen med Etiopiens premiärminister Zenawi.
Isaaks fall kan ändå få oss att hoppas på att den svenska regeringen den här gången kommer att agera beslutsamt. När det gäller Etiopien borde svenska myndigheter ha goda chanser att göra just det.
Medan Eritrea fördöms som en skurkstat för dess stöd till islamistiska terrornätverk på Afrikas horn, har Etiopien av västerländska regeringar - särskilt av USA:s - setts som ett bålverk mot liknande grupperingar. Och som Washington Post rapporterade förra månaden blir Etiopien bara än viktigare för USA:s strategi för att motverka islamistiskt våld i området.
Den 21 september avslöjade Washington Post att USA i fyra år har planerat att installera drönarbaser i Etiopien. Dessa ska komplettera liknande baser i andra afrikanska länder som Djibouti och Seychellerna, liksom på den arabiska halvön. Etiopien spelar en nyckelroll i Förenta staternas förebyggande antiterroristiska strategi för att "säkra överlappande övervakning" av områden och grupper som sympatiserar med al-Qaida. Som reportrarna Craig Whitlock och Greg Miller påpekar tillhandahåller redan Etiopien viktigt stöd, särskilt i form av språkkunskaper, i striden mot al-Shabab i Somalia.
Internationella observatörer har rest allvarliga invändningar mot den amerikanska militärens växande drönarkapacitet och dessa vapens användning för mord på kända och potentiella terrorister. Särskilt bekymmersamt är det med de civila som faller offer i sådana attacker. Folkrättsprofessorn Ove Bring, förre utrikesministern Hans Blix, den amerikanske juristen Stephen L Carter och andra har alla efterlyst en grundlig debatt om de etiska frågor som drönaranfallen väcker.
Europeiska och amerikanska lagstiftare borde ansluta sig till diskussionen och understryka att de inte tänker se genom fingrarna på detta växande missbruk av Afrikas horns egna antiterroristlagar, varken för att tysta kritiker eller förhindra offentlig granskning.
Schibbye och Persson greps för att ha bevakat Ogaden National Liberation Front (som den etiopiska regeringen ser som en terroristorganisation). Men det verkar troligare att gripandet hade att göra med att de undersökte de katastrofala effekterna för civilbefolkningen av Lundin Petroleums olje- och gasutvinning i Ogaden - först dokumenterade av Kerstin Lundell i boken
Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika (Ordfront 2010).
Svenska myndigheter borde kunna använda debatten om de här grundläggande frågorna och be sina amerikanska motparter om praktisk assistans i försöken att befria Persson och Schibbye, innan Sverige formellt kan stödja USA:s militära planer i Etiopien.
Precis som Sverige spelade en central roll i befrielsen av de två amerikanska journalister som fängslades i Nordkorea 2009, kan USA förhoppningsvis hitta ett sätt att återgälda tjänsten i Etiopien. Tack vare den svenska ambassadören i Pyongyang, Mats Foyer, kunde de amerikanska diplomaterna kommunicera med dem. De befriades efter fem månader. Kanske kan amerikanska myndigheter nu utöva en liknande magi å de svenska journalisternas vägnar?
Ett så djärvt handlande kunde också skapa ringar på vattnet: att lösa Schibbye och Persson-fallet skulle kunna driva på Europa att omvärdera sitt problematiska stöd till Etiopien med dess fortgående gränskonflikt med Eritrea vilket i sin tur skulle kunna ha positiva effekter för Dawit Isaak.
Sverige har här en möjlighet att rätta till två avgörande problem i ett enda slag. Förhoppningsvis vågar de svenska beslutsfattarna tänka "utanför boxen" och tillsammans med sina internationella bundsförvanter arbeta för att befria alla sina tre medborgare.
Susanne Berger
kulturen@expressen.se
Susanne Berger är tysk historiker, bosatt i USA, och en av de ledande forskarna i Raoul Wallenberg-fallet. Översättning Nina Lekander.
