Syndafloden. Är det den värld som väntar oss inom en snar framtid? Foto: Mike Groll
Syndafloden. Är det den värld som väntar oss inom en snar framtid? Foto: Mike Groll

Tio år kvar

Publicerad

FN:s klimatmöten har inte gett mer än tom retorik. Snart kan stora delar av planeten bli obeboeliga.
Lars Gustafsson diskuterar framtidsutsikter med forskarna på Potsdams institut för klimatforskning.

"Vi har, med avdrag för mindre sannolikhetsvariationer, tio år kvar", säger Hans-Joachim Schellnhuber. Matematikern och fysikern Schellnhuber är inte vem som helst. Han är, kunde man säga, "Mr 2 Degrees". Det vill säga en av de forskare som inför FN:s klimatmöten i Kyoto, Köpenhamn och nu inom kort i Qatar, stadfäste målet för varje framtida klimatöverenskommelse: en medeltemperaturhöjning på mer än två grader får det inte bli.

Ungefär samma dag som författaren till dessa rader fick tillfälle att diskutera de filosofiska – det vill säga etiska – aspekterna med Potsdaminstitutets grundare vid ett till sista stolen utsålt evenemang i Deutsches Theater i Berlin, kom Världsbanken med en ny jobspost: om ingenting görs – och i praktiken har hittills Kyoto och Köpenhamn inte åstadkommit mycket mer än tom retorik – står vi inför en direkt hotfull situation.

Ett badkar som strax kommer att rinna över. Eller en pistol med sex kammare och en skarp patron i en av dem, i rysk roulett riktad mot spelarnas tinning? Vilken bild ska vi göra oss av dilemmat?

Både och, säger Potsdaminstitutets grundare. En okontrollerad temperaturhöjning till fyragradersnivån kan framkalla helt överraskande effekter – i stånd att göra betydligt större delar av planeten obeboeliga än de som redan är det.

 

Institutet som är en del av det som numera kallas Forschungspark Albert Einstein, är inhyst i en fascinerande historisk miljö. Här grundades världens första astrofysikaliska observatorium år 1874, det första ställe där den nya vetenskapen spektografi gjorde det möjligt att undersöka, inte bara stjärnornas avstånd och lägen, utan också deras fysikaliska och kemiska egenskaper.

 

Här i en skog av mäktiga refraktorkupoler finns än i dag det instrument där den interstellära materien upptäcktes. I källaren till det som numera kallas Michelson Building, utförde den polskfödde fysikern Albert Michelson det interferensexperiment som slutgiltigt bevisade att ljushastigheten är oberoende av rörelseriktningen.

Den sinnrika apparaten, interferometern, ett fantasieggande mästerstycke av speglar, prismor, mässingstuber och optik finns att beskåda i källaren. Det är första steget, taget år 1881, på den väg som ledde till relativitetsteorin.

En brant trappa upp finns det arbetsrum där Albert Einstein under några politiskt oroliga 20-talsår var en motvillig direktör och på väggen hänger inramad Karl Schwarzschilds eleganta lösning av den allmänna relativitetsteorins ekvationer. Då var det redan 1916 och de flesta potsdamare hade annat att oroa sig för. Schwarzschild var en legendarisk, men alltför tidigt bortgången direktör.

Nu är det inte de oerhörda distanserna i rum och tid som är i centrum för uppmärksamheten här uppe på kullen. De stora refraktorerna – de som inte bortfördes av de ryska ockupanterna i slutet av 40-talet är dock delvis i gång när höstdimmorna från traktens alla sjöar lättar.

 

De 150 medarbetarna i Potsdams institut för klimatforskning som nu tillsammans med en jättelik underjordisk computer arbetar med detta: att varna för det värsta, är inte bara fysiker. Att klimatproblemet, som ju i sista hand är en fråga om de levandes ansvar inför de ännu inte födda, också är en social, politisk och kanske framför allt etisk fråga har inte undgått forskarna i Potsdam. Här skapar professor Jobst Heitzig spelteoretiska modeller för möjliga koalitioner och allianser, som ligger en bra bit framför de gamla vanliga – fångarnas dilemma och allt vad de heter – dessa spel där kortsiktig vinst kan bli långsiktig förlust.

Men hur ska det nu gå med dessa påkostade FN-konferenser som alltid slutar i fiasko och tom retorik? Ska Qatar bli som Kyoto och Köpenhamn?

Det beror, säger forskarna i Potsdam, på hur länge värdländerna till dessa konferenser tänker fortsätta att kräva konsensus. I stället för det enda realistiska: majoritetsbeslut. Som dock kräver en delvis annan syn på de hundratals deltagande nationernas suveränitet.

Tio år kvar. Tio år kvar till de stora livsmedelskriserna, de stora folkvandringarna, de nya krigen. Erfarenheterna från 70 års fredsmäklande i Mellan­östern är ju inte direkt uppmuntrande.

Dock. Det kalla kriget kom till ett lyckligt slut. Det blev ingen kärnvapenkatastrof – men det var knappast FN:s förtjänst.

Vad bevisar det?

Lars Gustafsson
Lars Gustafsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag