Sylvia Plath. Större än sin myt. Foto: AP
Sylvia Plath. Större än sin myt. Foto: AP

Sylvia Plath: Ariel

Publicerad

Sylvia Plaths efterlämnade diktsamling Ariel finns nu för första gången i sin helhet tolkad till svenska.
Therese Bohman möter en kraftfullare och komplexare kvinna än den plågade varelsen i Glaskupan.

Sylvia Plath har kommit att bli en mytisk gestalt, en litteraturens Grace Kelly eller Marilyn Monroe, med ett eftermäle som inte alltid har så mycket med hennes författarskap att göra.

Hon föddes 1932 i Boston, gjorde så småningom så bra ifrån sig under sina första collegeår att hon belönades med ett stipendium och kunde studera i Cambridge. Där träffade hon den engelske poeten Ted Hughes, som hon snart gifte sig och fick två barn tillsammans med. Plath gav ut sin första diktsamling The colossus and other poems, och under en tid var hon och Hughes ett litteraturens it-par: vackra, framgångsrika och ­lyckliga.

Men efter att Hughes träffat en annan kvinna tog äktenskapet slut. Den sista perioden av sitt liv bodde Sylvia Plath ensam med barnen i London, kämpade mot de depressioner hon drabbats av sedan de sena tonåren, samtidigt som hon steg upp klockan fyra om morgnarna och arbetade intensivt med det som skulle bli hennes sista diktsamling, Ariel – tills hon en kall februaridag tog sitt liv, 30 år gammal.

Det är ett fasansfullt och hjärtskärande slut på både ett liv och en karriär, och en historia som har börjat leva sitt eget liv. Att Hughes efter Plaths död redigerade om manuset till Ariel – som nu för första gången ges ut i sin helhet på svenska, i översättning av Jonas Ellerström och Jenny Tunedal – och strök partier som framställde honom själv i dålig dager, har bara underblåst mytologin.

Ariel på svenska ger ett grundligt intryck och består av originalutgåvans dikter, med dem som uteslöts av Hughes tillagda efteråt i kronologisk ordning. Det finns också noggranna uppgifter om i vilka tidningar och tidskrifter dikterna först publicerats, och användbara kommentarer från översättarna som förklarar Plaths många gånger svårforcerade uppsättning referenser.

 

För Sylvia Plath är ingen enkel poet att läsa: ibland är hon snårig och svårbegriplig, ibland är det helt enkelt för smärtsamt. Det finns en hudlöshet i hennes poesi som gör att den känns i hela kroppen - som när hon beskriver hur hennes man och barn ler mot henne från ett familjefoto; "deras leenden fastnar i huden, små leende hullingar". Eller när hon skriver om depressionen som ruvar inom henne: "Jag är livrädd för detta mörka / som sover i mig; / hela dagen känner jag dess mjuka, duniga rörelser, dess ondska."

Man kan inte kalla Ariel för sjukdomskonst, den är för medveten och kontrollerad. Däremot ligger svärtan som en mörk klangbotten i hela verket, dikterna pendlar mellan skönhet och äckel, kretsar ofta kring drömmen om att vara fri, att finna lugn ("Dumma pupill som måste ta in allt").

 

Jag är glad att den här boken nu finns på svenska. Plaths poesi på engelska är svår att tillgodogöra sig, och jag vill att något ska väga upp den Sylvia Plath som jag själv lärde känna i 20-årsåldern: Glaskupan-Plath, som utgjorde en självklar del av en plågad-kvinna-kanon, till vilken man inte kvalade in i första hand på kvalitativa meriter, utan genom att vara deprimerad och ha svikits av män.

I Ariel framträder Plath som den bildade, begåvade och komplexa författare hon var: stark och svag på samma gång, hela tiden kraftfull. Själv menade Plath att Ariel består av "dikter som skrevs för örat, inte för ögat". På Youtube kan man höra henne läsa sina dikter i radioinspelningar från 1960-talet, med allvarlig och uppfordrande röst. Det är så jag hör hennes ord när jag läser Ariel: stolta, skrivna med högburet huvud.

Therese Bohman
Therese Bohman

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida