Anna Hallberg – för svår? Foto: Sara MackeyAnna Hallberg – för svår? Foto: Sara Mackey
Anna Hallberg – för svår? Foto: Sara Mackey
Katarina Frostenson. Foto: Jan DeldenKatarina Frostenson. Foto: Jan Delden
Katarina Frostenson. Foto: Jan Delden
Yahya Hassan. Jävligt arg. Foto: Anders YlanderYahya Hassan. Jävligt arg. Foto: Anders Ylander
Yahya Hassan. Jävligt arg. Foto: Anders Ylander

Svensk poesi är för svår för en bred publik

Publicerad

Peter Nyberg efterlyser svenska poeter som vill bli lästa och förstådda, som de i Danmark.

I debattinlägg och artiklar har "det danska poesiundret" förhållits till att vi i Sverige tycks sakna intresse för poesi. Olika förklaringar har lyfts fram:

De unga poeterna får inga förlag, svenska poeter inte är tillräckligt bra, klasskortet är draget, en tidskrift efterlyses, gränsen mellan publicerat och ickepublicerat material är tunnare i Danmark.

Ingen nämner att de svenska poeterna i decennier varit ointresserade av en bred publik.

 

LÄS MER: 1 500 år av svensk poesi – från runstenar till Athena Farrokhzad

 

Tongivande svenska poeter som Anna Hallberg, Katarina Frostenson, Lars Mikael Raattaama med flera är estetiskt sett djupt begåvade diktare. Men deras verk är nästan omöjliga att förstå. Majoriteten av poeterna har haft attityden att de snarare skriver för en liten elitgrupp som menar sig förstå vad dik tarna skriver än för en bredare massa.

I Danmark läses diktböcker eftersom de är begripliga och angelägna. Yahya Hassans debutbok är ett gott exempel - en jävligt arg, smårasistisk, förtryckt invandrare skriver med versaler utan att skyla över sin frustration. Estetiken blir ett sätt att förstärka innehållet.

 

Samtidigt som den ledande svenska poesin är svårbegriplig har läsförmågan hos unga över tid minskat. I skolan har inte läsning status. Om eleverna jag undervisar på gymnasiet får välja läsebok tar de med något undantag "unga vuxna"-böcker, helst sådana det gjorts filmsviter av och som är omtalade: "50 nyanser"-serien, "Harry Potter"-serien eller "Hunger Games"-serien. En enda elev har under de elva år jag varit lärare frivilligt valt en samling dikter som läsebok.

Jag föreställer mig att det är annorlunda i Danmark, att eleverna är intresserade av en flicka som skär sig, ligger och super eller av en invandrarkille som agerar ut, knarkar och begår brott. Poeterna framträder i medierna, menar sig stå nära eller rentav vara sin karaktär och framstår därför som subjekt att identifiera sig med. Något sådant existerar inte i Sverige.

 

Det kan alltså konstateras att vi har fått vad vi strävat efter, både i Sverige och i Danmark. Danskarna har arbetat fram unga författare som med estetisk underbyggnad vänder sig mot sina läsare, berättar något väsentligt och därför säljer sina böcker. Svenskarna har fått en svårbegriplig, estetisk poesi som vänder sig in mot sig själv, läsare som inte förmår ta del av det skrivna och en poesi som därför saknar angelägenhet för de flesta.

 

Peter Nyberg

kulturen@expressen.se

 

Peter Nyberg är gymnasielärare och chefredaktör för Populär poesi.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag