Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert. Foto: Ylwa YngvessonNils Funcke, yttrandefrihetsexpert. Foto: Ylwa Yngvesson
Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert. Foto: Ylwa Yngvesson
Anette Novak. Foto: Jonas Ekströmer/Tt / TT NYHETSBYRÅNAnette Novak. Foto: Jonas Ekströmer/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Anette Novak. Foto: Jonas Ekströmer/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Alice Bah Kuhnke. Foto: Jonas Ekströmer/Tt / TT NYHETSBYRÅNAlice Bah Kuhnke. Foto: Jonas Ekströmer/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Alice Bah Kuhnke. Foto: Jonas Ekströmer/Tt / TT NYHETSBYRÅN

"Spela inte roulette med yttrandefriheten"

Publicerad

Den statliga medieutredningen föreslår ett nytt stöd till medier – men det får bara gå till medier som bedöms respektera alla människors lika värde.

Nils Funcke varnar för att förslaget hotar yttrandefriheten.

En sockermantlad kula.

Med fraser och ytterligare 165 miljoner i presstöd hoppas regeringens utredare Anette Novak att ett nytt mediestöd ska vara på plats redan 2018. Utredningen lockar också med att uppåt 800 miljoner ska tas från public service-företagen till journalistik om "underbevakade områden" och komma alla medier till del.

Men det finns ett problem. Mediernas representanter förväntas administrera fördelningen av statligt stöd enligt kriterier som "lågintensivt hat" för att främja en "hälsosam demokrati".

Det blir en sorts rysk roulette.

Får inte väcka misstro

Dagens presstöd på omkring 500 miljoner fördelas utan granskning av själva innehållet eller mediets inriktning. Anette Novak beklagar avsaknaden av ett demokratikrav, som innebär att skattebetalarnas pengar går till "medier som publicerar innehåll som exempelvis väcker misstro mot vissa grupper".

Det kan framstå som välmenande att medier som väcker "misstro", utan att de gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp, inte ska få statligt stöd. Men ur askan i elden reser sig ett hot mot yttrandefriheten när den behövs som bäst.

Historien har gott om exempel på hur staten direkt eller mer subtilt försökt styra medierna i kristider.

Rysk roulette

Enligt Novak utgör en reglering av vilka som ska få stöd och den vidhängande kontrollen över hur statsstödet använts inget hot mot yttrandefriheten. Den upprätthåller staten med yttrandefrihetsgrundlagarna, exempelvis med förbudet för förhandsgranskning och hindrande åtgärder.

Men en annan av grundprinciperna i främst tryckfrihetsförordningen är etableringsfriheten. Staten får inte med negativa åtgärder motverka någon som vill eller ger ut exempelvis en skrift eller webbtidning på grund av dess innehåll. Även en selektiv riktad positiv åtgärd får de facto en negativ effekt för någon annan.

Endast ett generellt stöd låter sig därför förenas med en vid yttrandefrihet.

Ingen publicist kan med hedern i behåll delta i en rysk roulette som inte kan överklagas och ger staten en framtida möjlighet att ersätta sockret med bly.

 

Av Nils Funcke

kulturen@expressen.se

 

Nils Funcke är yttrandefrihetsexpert och sitter i styrelsen för Publicistklubben i Stockholm.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag