Ann Heberlein. Foto: Kennet Ruona
Ann Heberlein. Foto: Kennet Ruona

Sjuk litteratur

Publicerad
Uppdaterad
Flera förläggare menar att Ann Heberleins litterära uppgörelse med Svante Weyler är ett unikt fall.
Sven Olov Karlsson undersöker hur förlagsvärlden förhåller sig till författare med psykisk sjukdom.
Dorotea Bromberg.
Katarina Bernhardsson
Säg den författare som aldrig frestats av möjligheten att bränna broarna bakom sig. Ta ut en boklig hämnd. Så har många litterära storverk kommit till. Ibland är fienden man vill hämnas den egna sjukdomen, och just sådana självbiografiska böcker har på senare år blivit en allt större genre.
Det kallas patografi: en självbiografisk eller biografisk berättelse i jagform som skildrar en människas liv med inriktning på hennes sjukdomserfarenheter.
Ann Heberleins bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (Weyler, 2009) var en sådan, och en av de mest uppmärksammade. Den var en självutlämnande berättelse om att leva med ångest och självmordstankar. Och hennes mål med nya boken Ett gott liv är, enligt henne kanske, kanske inte, att ta hämnd på sin före detta förläggare Svante Weyler. Detta genom att distansera sig från Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva och beskriva hur hon upplevde att Weyler tog makten över henne och exploaterade hennes psykiska sjukdom.

En som forskat i patografi är Katarina Bernhardsson. Hon disputerade ifjol i litteraturvetenskap vid Lunds universitet med avhandlingen Litterära besvär. Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa (Ellerströms).
- Många som reducerats till objekt i sjukvården vill återta sin position som subjekt genom att skriva böcker, säger hon. Ett välkänt exempel är Fjärilen i glaskupan av Jean-Dominique Bauby. Det har säkert hänt att någon ångrat en bok som man skrivit om sin sjukdom, men jag känner inte till att någon har gått så långt som Ann Heberlein gör nu.
Katarina Bernhardsson ser Ann Heberleins nya bok som mycket ovanlig, både i sin distansering från den tidigare boken och från den tidigare förläggaren.
- Heberlein är en omstridd och känd skribent som kan få folk att lyssna. Svårigheten blir för alla läsare att förhålla sig till den första boken.
Ja, kan man kräva att en författare för all framtid står för allt den skrivit? Även om man förändras? Johan Cullberg, professor i psykiatri och författare, vill inte kommentera Heberleins kommande bok innan han har läst den, men poängterar skillnaden på att vara sjuk och ha varit sjuk.
- Ann Heberlein är inte längre psykiskt sjuk, säger han. Även om hon har haft en psykisk sjukdomsperiod, så vore det fel att därför för alltid lägga en psykisk sjukdomsstämpel på henne.
Johan Cullberg har skrivit flera biografier över författare med psykisk ohälsa. Sjukdom och uttrycksbehov för sjukdom löper tätt genom den litterära historien. Har svenska förlag någon policy? Hur "galen" kan en författare vara vid publiceringstillfället?
Förläggaren Dorotea Bromberg säger att man inte har några riktlinjer.
- Vi är inga läkare utan kan bara använda vanligt sunt förnuft och bedöma varje enskilt fall. Ser man som förläggare att en författare är psykiskt sjuk, så måste man tala med författarens närmaste om det innan man ger ut materialet. Jag beundrar Ann Heberleins bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva och upplever också Svante Weyler som en förläggare med gott omdöme.

Dorotea Bromberg har aldrig varit i konflikt med författare med en historia av psykisk sjukdom. Men några gånger har hon publicerat böcker av personer som vid utgivningen mått mycket dåligt. Som 1980 då hon gav ut en diktsamling av Thomas Hildeberg.
- Dikterna handlade om hans psykiska sjukdom och han var mycket glad över att få ge ut boken. Men senare tog han livet av sig.
Inte heller Richard Herold, litterär chef på Natur och Kultur har varit med om något liknande.
- Men när det handlar om så här personligt material så är man extremt noga. Vår generella grundinställning är att inte ge ut böcker om personen är instabil och inte medveten om vad det innebär att ge ut böcker.
Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva var dock inte Ann Heberleins debutbok. Hennes litterära genombrott skedde med boken Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar.
Även Norstedts publicistiska chef för skönlitteratur, Susanna Romanus, betonar att förläggarens roll är rådgivande och stöttande.
Om Ann Heberleins beskrivning av hur förläggaren lotsade henne på Bokmässan "som ett dagisbarn" säger Susanna Romanus:
- På vårt förlag lotsar vi alla våra författare från plats till plats på Bokmässan, jag var nyss där och kan säga att det kan vara ganska kaotiskt.
Sven Olov Karlsson
Sven Olov Karlsson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag