Daniel Sjölin skriver ett brev från villaidyllen där sprickorna har börjat att synas.
Daniel Sjölin skriver ett brev från villaidyllen där sprickorna har börjat att synas.

Sjölin: "Din skola är ett fuskjobb, Janne"

Publicerad

Jan Björklunds stränghetspopulism leder till en sämre skola och ett segregerat Sverige.

Daniel Sjölin skriver ett brev från villaidyllen i Bromma där sprickorna har börjat att synas.

Tjena Janne, Danne här!

Såg en livsstilsintervju med dig i glansmagasinet Bromma Paper. Smutt! Vi har tydligen haft ungar på samma skola och snart blir vi också grannar! Vafalls, kanske du tänker – en kulturmupp inpå klockstapeln!?

Joråsatteföffan – kom över den där träkåken på andra sidan kyrkogården. Du kommer att se mig med lövblåsen från din veranda. Vi kommer att kunna vinka till varandra i höst – över gravarna!

Du hörde väl förresten att det gick knas i utbyggnaden av kyrkogården? Entreprenören rundade för många hörn – de fubbade med dräneringen – gammal sjöbotten vettu – så liken kommer att flyta upp till ytan.

Det blir ju så – när man fubbar med grunden vettu – liken flyter upp.

Apropå grunden: ungarnas grundskola. Våra raringar står på samma skolgård idag och sjunger. Din yngsta går ut nu läser jag i glansmagasinet – min äldsta har en bit kvar. Du säger ”av respekt för läraren avstår jag från föräldramötena”. Eftersom jag av respekt för både läraren och eleverna faktiskt går på föräldramötena – tänkte jag informera dig lite om vad som händer och fötter framöver. Fick du infobladet om förändringarna i höst? Under hela förra året lyssnade föräldraföreningen på allt mellan högt och lågt och sen uppvaktade man Stockholms stad med vad vi önskade av en ny rektor. Och titta, nu är hon här och har börjat förändringsarbetet! På Stockholms stad sa de för övrigt att det är sällan de får en sådan uppvaktning. När det händer är det från välbärgade områden, ofta med nån journalist i delegationen.

 

Du vet, skolan hade ju inte fått nåt vidare rykte under din tid: stagnation. Det var därför vi först försökte få in tjejen på grannskolan istället. Ja friskolor är ju inte att tänka på för oss kräsna – utanför city håller de ju sällan måttet (ja ibland håller de inte ens öppet) - många tenderar att runda hörnen och fubba med dräneringen. Jaja – det där vet ju du – du kör ju också kommunalt. Men den enda skola vi kunde välja i praktiken var den vi redan tillhörde. Varför heter det skolval när det enda man kan göra är att inte välja? Oh well, det blir ju sådär i storstadsområdena. Närhetsprincipen kallas det – piffigt namn på ett segregationsverktyg!

Nåja, det blev ok ändå! Skötsamma elever, gulliga föräldrar och vettiga pedagoger! Men vettu! Gamla skolor i homogena områden där många pappor är som du – bryr sig mest om järparna och betygen – såna skolor får ofta tilldelade de tröttaste rektorerna. Slöfockar som år efter år struntar i alla ny forskning och utveckling. Och ingen märker ju nåt – för alla eleverna får stöd hemifrån! Du tycks ju inte ha märkt någonting om hur dina barns skola hade stagnerat. Du vet – landvinningar inom pedagogik syns inte lika bra som tekniska nymodigheter. Det är därför så många föräldrar är måna om att skjutsa sina ungar i en superdynamisk S-max med airbag och antispinn – utan att de ser att pedagogiken på den skola de släpper av barnen till motsvarar en blyad Fiat Ritmo från -82.

 

Vad har du för häcktrimmer förresten? Jag köpte en sån där billig fusk-fjutt på Clas Ohlson som bara fastnar i löven. Har du riktiga grejer? Får jag låna?

Du säger att elever ska ha mer respekt för lärarna. Respekt, Janne det får man genom att se varje människa och engagera sig i hennes person. Till exempel genom att delta aktivt på rasten istället för att bara stå i gul väst och vänta på att någon gråter. En pedagog kan behöva mindre klasser, mer stöd, avlastning, tid, resurser, högre lön, spark i rumpan eller kompetensutveckling för att kunna ge det personliga engagemang som skapar respekt. Men att som du insinuera att det är förälderns fel när skolan misslyckas med att nå barnet, det är att skylla ifrån sig. Din stränghetspopulism är ett fuskjobb, Janne. Det är som att motverka att liken flyter upp genom att ha tyngre gravstenar. När du dessutom går till riksdagsval på att ta lokala ordningsproblem, blåsa upp dem till nationella proportioner, utse syndabockar och söka hårdare tag – luktar retoriken unket lång väg. Ursäkta, men det luktar liksom ... Jimmie.

Beklagar att du inte är nöjd med grabbens betyg nu i sexan – trots all läxläsning du haft med honom. Själv är jag mer bekymrad över att min tjej – som extatiskt såg fram emot skolan med alla kompisar – tappade lusten efter bara två månader. Spelar ingen roll hur många floder i Norrland hon kan rabbla om hon inte känner någon vidare glädje över en tredjedel av sin barndom - skolgången. Äsch, hon klarar sig. Vi är ju akademiker vettu. Men Janne, har du tänkt på hur det blir där hemmen kanske inte kan bidra med läxläsning? Ibland inte ens trygghet? Har du tänk på alla de barnen?

De barnen kommer liksom … flyta upp igen … om du hajar.

 

Huvva! Nä, tillbaka till oss här i Bromma! Du säger att du läser böcker för dina barn två-tre gånger i veckan. Vad synd! Själv läser jag varje dag minst en timme, och ser skillnaden på mina barns språk och dem vars föräldrar har ditt slöa engagemang.

Å andra sidan – jag är värdelös på kampsport och tvärflöjt – och det märks tyvärr hos mina barn.

Du vet, familjen – vi föräldrar – är bara bra på vissa enstaka saker. I vardagsstressen är vi mest bra på att servera gris, gnäll och gluten. Det är därför skolan finns – för att presentera quinoa, skridskor, relationer, lagsport, främmande vuxna, matte, empati, museer, riktiga bibliotek, tvärflöjt, kompisar av motsatt kön, teater, bakning – ja allt sånt vi inte hinner med när vi sticker åt dem en Ipad. Forskningen visar att en mångfald av kunskapskällor, erfarenheter, förebilder och relationer leder till högre studielust, konkurrenskraft, kreativitet och livsglädje – för alla barn från alla sorters bakgrund. Men dessa nycklar till en formidabel skola har legat total orörda på ditt skrivbord i åtta år. Och det är därför resultaten fortsätter att sjunka. Så sent som i början av 1990-talet vallfärdade ännu delegater från jordens alla hörn till oss för att förstå varför svenska skolan gick så bra. Vi hade ju varken skoluniform, betyg i grundskolan eller hårda straff – ungarna var dessutom ganska stökiga. Svaret var: vi låg i framkanten inom den pedagogiska forskningen. Sen kom kommunaliseringen och friskolorna sen har du pratat ordningsproblem och betyg – i åtta år. Ja inte konstigt att vi blev omkörda när vi inte höll ögonen på vägen. Idag kommer delegaterna mest för att titta på olika dikeskörningar.

 

Bromma är förstås en fjantsak i sammanhanget. Zlatan växte upp någon kilometer från kusten, men hann bli tonåring innan han fick se havet. Fast det fiffiga med vårt lilla exempel Janne, är att det inte går att skylla på varken klass, segregation, lata föräldrar ämnesobehöriga lärare, sossar eller ordningsproblem - sånt finns ju inte här i gamm-bromma – det är uppenbart att det är själva skolan som har underpresterat. Vi brommapäron kan lappa sprickorna med att själva göra utflykter, gå på museer, hämta tidigt, ha egna aktiviteter, gå stärka-självkänsla-kurser och läsa läxor – allt det som just vi har råd och tid med. Men det är just dessa sprickor, denna låga ambitionsnivå, som har fått sådana brutaliserande och segregerande konsekvenser för samhällsbygget. Janne, ju mer du fokar betyg istället för saker som kan vitalisera skolan, desto fler blir liken som flyter upp – och desto sämre presterar de som överlever.

 

Vi är många som är trötta på din gamla flummiga fusk-fjutt-Fiat, som bara funkar för några få – när vi föräldrar puttar på. Dina och mina medelklassungar gynnas förvisso, genom att så många andra slås ut. Men hur kul är det att vinna på fusk? Vi vill ha riktiga grejer: superdynamisk S-max –  till alla. Och det bästa är – både forskarna och lärarna vet hur en S-max för skolan ska det ut. Ja en del både fria och kommunala exemplar rullar redan på vägarna. Det är du som hindrar att det blir fler.

That’s it Janne, vi ses väl på Ica Bällstavägen? Jag har till och med köpt en Ralph Laurentröja på letsdeal.se för att smälta in hos er i Bromma Kyrka.

Och du lövblåsen – den får du låna när du vill. Det är bara att komma över. Gina över kyrkogården vetja!

Bara kliv rätt över de döda.

 

Daniel Sjölin

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag