Bild från Oivvio Polites konstprojekt NotYourMotleyCrew.com, som är ett inlägg i diskussionen om rasism i barnkulturen. Foto: Oivvio Polite
Bild från Oivvio Polites konstprojekt NotYourMotleyCrew.com, som är ett inlägg i diskussionen om rasism i barnkulturen. Foto: Oivvio Polite

Se till mig som liten är

Publicerad

Oivvio Polite om den vita DN-nepotismen.

En höst i mellanstadiet hade vår fröken valt Robinson Crusoe som högläsningsbok. Den höstens högläsningstimmar, stunder som skulle vara en mysig vila, blev för mig intensivt obehagliga.

I dag kan jag plocka isär situationen, se hur det inom barnet som var jag upprättades ett avstånd mellan mig och mig, hur jag gjordes främmande för mig själv.

Som barn ville jag bara försvinna. Sådant som hände på skolgården, att jag blev retad för neger, eller att vi spelade ett bollspel där den som förlorade var "nigger", det kunde jag hantera. Det var när rasismen var sanktionerad av den vuxna auktoriteten som jag inte längre höll ihop.

 

Det är sådana situationer som jag som i dag som förälder har ett starkt behov av att skydda mina egna barn ifrån. Därför blev jag glad när jag hörde att Kulturhuset bestämt sig för att flytta Tintin-samlingen från barn och ungdomsavdelningen till en avdelning som riktar sig till en vuxen publik. Jag vill att förskolans lässoffa, barnbiblioteket, skolbiblioteket och Bolibompa skall vara platser där mina barn är trygga, där de inte riskerar att utdefinieras som "andra".

Den massmediala diskussionen om rasistisk barnkultur handlar symptomatiskt nog om allt annat än svarta barns behov. När ett batteri av vita DN-skribenter rycker ut för att försvara sin gamla kollega Stina Wirsén lyckas varenda en av dem undvika den frågan.

Strategin är i stället att utdefiniera kritikerna som på olika sätt icke trovärdiga. Längst (eller lägst) går Jonas Thente när han avfärdar lektorn Ylva Habel som å ena sidan en "ung human-oriand" och å andra sidan som en "akademiutbildad kärring" (Bokbloggen, DN.se 10/9). Thente kan tydligen inte bestämma sig för om Habel är omogen eller senil, däremot är han säker på att hennes kritik bara syftar till att skapa rubriker och få forskningsanslag.

 

Här ett litet tips om forskning att göra på kammaren, Thente: Bildgoogla "pickaninny". Det är bara vattenmelonen som saknas i Stina Wirséns version.

Lyfter vi oss en nivå upp så ser vi att försvaret för Wirsén handlar om mer än kollegial nepotism på DN. Den större bilden som framträder är en av den vita svenska majoritetens kraftfulla avfärdande av icke-vita svenskars anspråk på att vara med och forma vår gemensamma kultur.

 

Oivvio Polite

kulturen@expressen.se

Oivvio Polite är frilansskribent och programmerare. Han har jobbat tillsammans med Ylva Habel, bland annat i redaktionen för Tidskriften Slut.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag