Dezsö Kosztolányi.
Dezsö Kosztolányi.

Schwartz förälskar sig i borgare och brackor

Publicerad

Nils Schwartz faller handlöst för Dezsö Kosztolányi, en ungersk Hjalmar Bergman.

Man kan förälska sig i en roman vid första ögonkastet - om sedan kärleken uthärdar en omläsning eller en mera kritisk granskning är förstås en senare fråga.

Jag förälskade mig sålunda i ungraren Dezsö Kosztolányis roman "Lärkan" redan från första sidan, helt betagen av dess precisa prosa och fördragsamma humor, fint förmedlad av översättaren Maria Ortman.

Kosztolányi (1885-1936) gav ut romanen 1924, när det österrikisk-ungerska kejsardömet efter första världskriget hade upplösts i mindre nationer. Men i romanen består det vidsträckta kejsardömet fortfarande, året är 1899, och en stor händelse kastar saker över ända hemma hos familjen Vajkay i den sömniga landsortsstaden Sárszeg.

Dottern, en 35-årig ungmö som föräldrarna gett smeknamnet "Lärkan", ska nämligen hälsa på släktingar i en annan del av landet och vara borta i en hel vecka!

 

Hur ska föräldrarna klara sig utan sin tjänstvilliga allt-i-allo under så lång tid, med allt vad det innebär av uteätande och andra olägenheter? Det visar sig att veckan blir mera omtumlande än vad någon kunde ana, inte minst för fadern, en pensionerad landsarkivarie som dragit sig undan det sociala livet i staden.

Plötsligt sugs han motvilligt in i det där livet som i en strömvirvel och börjar ta för sig med en glupskhet som mest av allt chockerar honom själv. Kosztolányi skildrar den lilla stadens borgare, brackor och backanaler med en ömsint förtrogenhet som samtidigt gör klart att det skulle vara smått outhärdligt att bo i den där inskränkta hålan någon längre tid.

 

Han växte själv upp i en sådan miljö och såg till att redan som 18-åring komma i väg till Budapest, där han etablerade sig som journalist och stilbildande författare. En av hans nutida efterföljare är förordsförfattaren Péter Esterhàzy som använder Kosztolányis mest kända litterära gestalt Kornel Esti som ett slags kameleontisk ledfigur i sin senaste roman "Esti".

Esterházy jämför Kosztolányi med Tjechov, och det är fullt befogat. Som svensk tänker jag lika mycket på Hjalmar Bergman och Fritiof Nilsson Piraten.

Jag hoppas att enmansförlaget Perenn i Hässleholm ser till att vi får läsa mera av Kosztolányi på svenska.

 

Följ Expressen Kultur och Litteratur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag